Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-17 05:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/det-har-ar-en-regeringsskandal-under-uppsegling/

LEDARE

Ledare: Det här är en regeringsskandal under uppsegling

Arbetar i motvind.
Arbetar i motvind. Foto: Lisa Mattisson

DN 15/1 2022. Först ville regeringen inte ha någon pandemigranskning alls. Nu nekas coronakommissionen tillgång till viktiga handlingar. Det är ynkligt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

I månader har S-ministrar skruvat på sig när de ställts mot väggen för beslut fattade under pandemin. Först sa de att det var ”för tidigt att utvärdera, vi är mitt i en pandemi”, ett budskap som senare byttes ut till ”vi avvaktar coronakommissionens slutbetänkande”.

Och där är vi nu.

Därför är det allvarligt att kommissionen nu nekas tillgång till viktiga dokument för att kunna slutföra sitt arbete. Bland annat handlar det om minnesanteckningar från viktiga möten med statssekreterare. Kommissionen har även nekats att få ta del av loggböcker och annan intern dokumentation från regeringskansliet, skriver Dagens Medicin.

Tidningen har talat med yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, som ger kommissionen rätt. Ändå fortsätter regeringskansliet att streta emot.

Socialdemokraterna behöver ta ansvar för insatserna under pandemin.

I detta skede vore det klädsamt om regeringen gjorde sitt yttersta för att skingra den uppenbara misstanken om att motivet för agerandet är politiskt. Som myndighetschef för regeringskansliet är Magdalena Andersson (S) ansvarig för att offentlighetsprincipen respekteras. Som statsminister är det hennes skyldighet att underlätta kommissionens arbete med att dra lärdomar inför framtida kriser.

Sannolikheten är dock stor att agerandet är just politiskt motiverat. Domen i kommissionens första delbetänkande var stenhård – regeringens strategi för att skydda de äldre hade ”misslyckats”. Och när nästa delbetänkande presenterades i oktober 2021 var en av slutsatserna att Sveriges hantering av coronapandemin ”har präglats av senfärdighet”.

Kanske var det därför den förra regeringen, under ledarskap av Stefan Löfven, inte ville ha någon utvärdering över huvud taget. Inte förrän efter valet. Först efter oppositionens påtryckningar gav man med sig.

Nu, bara en månad innan rapporten ska skickas till tryck, undanhålls fortfarande den information som coronakommissionen efterfrågade redan i början av december.

Även under ett valår är ett så kortsiktigt maktspel oacceptabelt för ett parti som inte bara innehar statsministerposten utan numera ensamt utgör landets regering. Poängen med att låta en kommission granska förloppet är ju att luckor kan täppas igen i svensk krisberedskap – och att det blir tydligt vem som haft ansvar för vad. Något som blir omöjligt utan insyn och transparens.

Tyvärr finns det gott om exempel på liknande agerande under pandemin. Eskilstuna-Kuriren avslöjade i maj 2020 hur åtta av nio kommuner i Sörmland försökte hemlighålla antalet smittade i äldrevården. Till tidningen sade kommunerna att det inte fanns någon sådan information, trots att en intern rapport innehöll exakt den information som efterfrågades. I anslutning till granskningen raderas även ett stort antal mejl till och från kommunerna.

Eller Arbetsmiljöverket, som efter påtryckningar från Sveriges kommuner och regioner SKR tonade ner sin bedömning att arbetsmiljön på äldreboenden krävde både munskydd och visir. Och Folkhälsomyndigheten, som började frångå sina egna rutiner så att minnesanteckningar från centrala möten med landets smittskyddsläkare kunde hållas hemliga.

Socialdemokraterna behöver ta ansvar för insatserna under pandemin. Minns finansminister Ernst Wigforss ord, när han uttryckte kritik mot sina regeringskollegor under ett utrikespolitiskt sammanträde krisåret 1939: ”Det finns viktigare saker än det socialdemokratiska partiets framtid, nämligen hela det svenska folkets utsikt att få leva sitt liv vidare.”

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt