Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 00:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/det-lonar-sig-att-sta-fast-vid-sina-varderingar/

LEDARE

Ledare: Det lönar sig att stå fast vid sina värderingar

Ständigt i händelsernas centrum.
Ständigt i händelsernas centrum. Foto: Alexander Mahmoud

DN 23/9 2021. Det är inte alltid bekvämt för Centerpartiet att stå ensam i mitten. Men det ger goda förutsättningar för att göra ordentliga avtryck i politiken.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Gott fikabröd och gemytlig stämning. Det är Centerstämmorna kända för bland politiska journalister.

Den här gången väntar dock delvis andra bullar. På grund av covid är årets möte, som inleds på torsdagen, digitalt. Ombuden är utspridda på ”hubbar” i olika delar av landet.

Stämningen i partiet lär förvisso vara god – opinionssiffrorna har varit fina under hela mandatperioden. Men det går att gissa att ett visst allvar inskärpt sig hos centerpartisterna. För första gången på 20 år förbereder de sig på att gå till val ensamma.

Dessutom har partiet allas ögon på sig. ”Annie Lööf måste bestämma sig” är devisen som ständigt upprepas av tyckare till höger och vänster.

”Drottningen av nej” har hon kallats för att hon inte vill samarbeta med vare sig SD eller V, inte vill acceptera den blockindelning som andra försöker tvinga på henne.

Hittills har C-ledaren lyckats i sitt uppsåt. I stället är det nejsägarna, i synnerhet de till höger, som fått fel.

Det gick visst att göra upp med Socialdemokraterna utan att bli överkörd. Det var möjligt att hålla dörren till SD stängd och driva igenom allianspolitik. Det finns tillräckligt många väljare som gillar idén för att staka ut ett liberalt fält i mitten.

Med ett år kvar av mandatperioden lär centerpartisterna vara rätt nöjda med det avtryck de gjort i sakpolitiken, med reformen av las som kronan på verket. Och med att vara på väg in i valrörelsen som en självständig kraft, inte inordnat i något block.

Det är klart att det svider hos de moderater och kristdemokrater som omfamnat SD – svikit ord och ideal – och varken har ministerstolar eller någon sakpolitisk skalp att visa upp för det.

Det betyder dock inte att det är enkelt att stå ensam i mitten. Den som är med i ett lag kan räkna med att backas upp av andra. Nu för tiden kommer i stället attackerna lika ofta från höger som från vänster. Angreppen från de gamla allianskamraterna är till och med ofta hårdare än dem från de socialdemokrater som tvingats driva igenom C-politik.

Bitterheten bottnar nog inte främst i Annie Lööfs vägval, utan i det egna. Det är klart att det svider hos de moderater och kristdemokrater som omfamnat SD – svikit ord och ideal – och varken har ministerstolar eller någon sakpolitisk skalp att visa upp för det.

C:s självständighet betyder dock inte att partiet är opåverkat av hur andra agerar. När M och KD medvetet försöker skjuta politiken åt vänster, då minskar också Annie Lööfs förmåga att driva igenom liberala förslag.

Det blev tydligt när Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) i somras lånade ut sina mandat till Nooshi Dadgostar (V) för att sänka en liberalisering av hyresmarknaden, trots att de själva gillade reformen. På samma sätt hade höstens budget innehållit mer allianspolitik om inte Nyamko Sabuni (L) lämnat januariavtalet.

Ändå ger mittenrollen betydande inflytande.

Frågan som veckans partistämma ska svara på är hur det ska användas efter nästa val. Vilka kommer att vara de viktigaste kraven i ett nytt samarbete med S? Med M? Ett samarbete där båda två ingår?

Under alliansåren betraktades Centern som det parti i samarbetet som stod längst till höger. Där befinner sig C inte längre i det politiska landskapet. Följer av det också en tydligare socialliberal profil?

En sak är i alla fall säker. Annie Lööfs motstånd mot att ge högernationalismen ett avgörande inflytande och till att låta Vänsterpartiet diktera politiken betyder att hennes parti kommer att vara kvar i debattens centrum.

Där väntar inget bullkalas.

Men det är kanske heller inte den viktigaste drivkraften för att ge sig in i politiken.

Ämnen i artikeln

Annie Lööf

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt