Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 13:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/det-var-pa-tiden-att-nagon-tog-ett-grepp-om-bidragsbrotten-men-varfor-sa-sent/

LEDARE

Ledare: Det var på tiden att någon tog ett grepp om bidragsbrotten – men varför så sent?

Sent ute.
Sent ute. Foto: Nicklas Thegerström

DN 20/6 2022. Regeringens utredare föreslår att den som blir påkommen med att fuska till sig välfärdspengar ska betala en straffavgift. Dessutom ska grova bidragsbrott utredas av Ekobrottsmyndigheten.

Det borde ha varit en självklarhet för länge sedan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
VAL 22

Det var ord och inga visor när socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tillsatte en utredning för att stävja bidragsbrotten förra året. De kriminella skulle ”rökas ut” från välfärdssystemen, hette det då.

Då hade Shekarabi haft sin ministerpost i två år – hans parti kontrollerat den i sju.

Minst sagt på tiden alltså – felaktiga utbetalningar kostar staten, det vill säga oss alla, mellan 8 och 20 miljarder kronor per år. Nu har ett delbetänkande presenterats av utredaren Amir Rostami som till vardags är docent i kriminologi och bland annat verkar vid Stockholms universitet.

Rostami föreslår ett rejält omtag för att stoppa missbruket av välfärdssystemet. Och han understryker vikten av att de föreslagna reformerna blir verklighet så snart som möjligt. Får vi inte bukt med fusket riskerar legitimiteten för hela välfärdssamhället att erodera.

Logiken bakom brotten är enkel: Kriminella och privatpersoner lurar pengar av systemet för att de kan. Risken att bli upptäckt är låg och den som ändå blir det möts sällan av några kännbara konsekvenser.

För trots att antalet brott mot välfärden ökar leder få misstänkta fall till fällande dom. Många överträdelser möts inte av någon reaktion alls från det offentliga, även om Försäkringskassan har skalat upp kontrollverksamheten de senaste åren.

Det ska det bli ändring på. En av de viktigaste slutsatserna från utredningen är att det nuvarande sättet att kontrollera bidragsutbetalningar har stött på en återvändsgränd. Effektiviteten behöver förstärkas genom ny lagstiftning och ändrad arbetsfördelning.

För den som har goda intentioner ska det bli enklare att göra rätt. Men den som blir påkommen med att lura till sig resurser från till exempel Försäkringskassan, CSN eller a-kassan ska framöver straffas hårdare.

Många överträdelser möts inte av någon reaktion alls från det offentliga.

För mindre överträdelser föreslår utredningen att myndigheterna själva ska dela ut en straff- eller sanktionsavgift, motsvarande 25 procent av den felaktigt utbetalda summan. Allt fusk som upptäcks ska därmed inte längre anmälas till polisen som redan är överbelamrad, saknar kompetens för att utreda brotten och sällan prioriterar fallen.

Utredningskapaciteten ska i stället riktas mot de större bedrägerierna, men ansvaret flyttas till Ekobrottsmyndigheten.

Det är en bra lösning. Professionella välfärdsbrottslingar är specialister på att navigera i statliga bidragssystem och måste mötas av motsvarande kunskaper hos dem som är satta att utreda brotten. Ekobrottsmyndigheten sitter på unik kompetens på området: den utreder redan andra brott mot välfärden och bedriver också spanings- och underrättelseverksamhet. Dessutom har myndigheten erfarenhet av brott som begås via företag, vilket inte minst är ett problem inom assistansbranschen.

Förslaget är inte gratis – kostnaden för den ökade administrationen beräknas till cirka 600 miljoner kronor per år. Men då får man räkna in de cirka 400 miljoner som utredningen räknar med att staten får in från sanktionerna, samt de återbetalda pengarna.

Viktigast är dock förändringen på sikt. Leder förslagen till minskad välfärdsbrottslighet över tid är mycket vunnet.

Få saker torde vara mer prioriterade. Bred politisk samsyn råder dessutom kring vikten av att stävja den negativa utvecklingen.

Frågan är bara varför regeringen inte agerat tidigare. Allt för många år och skattemiljarder har gått förlorade i onödan.

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt