Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Du och du men inte du

Greger von Sivers blev rikskändis över en natt. Intervjun med dold kamera, där rektorn för Profilskolan bland en del andra vedervärdigheter talade om stökiga elever som ”ruttna äpplen” och ”cancersvulster”, har väckt avsky och satt punkt för von Sivers karriär inom skolvärlden.

Det var i går kväll som ”Uppdrag granskning” sände ett program om hur friskolor kringgår eller rentav struntar i reglerna om urval. En SVT-fotograf låtsades vara pappa till en studiemotiverad och duktig flicka. En annan man fick iklä sig rollen som pappa till en strulig pojke med riktigt dåliga betyg. De ringde runt till ett 50-tal skolor och hörde sig för om möjligheten att få en plats i sjunde klass.

Friskolor på grundskolenivå har inte rätt att välja och vraka. De kan tillämpa en närhetsprincip eller ordna en kö om alla sökande inte får plats. Men skolorna får inte låta elever som tros vara lugna och duktiga gå före dem som antas medföra problem.

Ändå var den ambitiösa flickan välkommen på fler ställen än den strulige pojken. I några fall, som på Pysslingen-skolan i Täby, var det uppenbart att pojken nekades plats trots att klassen inte var full. För flickan var det inga problem, hon kunde börja omedelbart. Men i flera fall tycks diskrimineringen ha bestått i att pojkens pappa bemöttes på ett helt annat sätt än flickans, med väsentligt olika ton och signaler. Benägenheten att försöka hitta lösningar och bereda plats för flickan var mycket högre.

På en skola i Umeå meddelades att flickan kunde börja direkt om hon valde att läsa spanska. Strax därefter fick pojkens pappa beskedet att kön var mycket lång. Även om det är möjligt att flickan fick den sista platsen – som skolan hävdat – undrar man ju om ingen enda av de 138 eleverna som sades stå i kö var villig att läsa spanska.

Det är svårt att utifrån programmet avgöra hur många av de undersökta skolorna som brutit mot lagen – eller vad resultatet säger om resten av friskolorna. Men att några gjort det och att flera av dem rört sig i gråzonen är uppenbart.

Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, intervjuades vid två tillfällen. Först förnekade han att det fanns något egentligt problem med att friskolor väljer bort stökiga barn och förklarade att det inte ”finns något värde för branschen att göra det”. Något han senare modifierade.

För visst finns det ett ekonomiskt värde i att lyckas attrahera duktiga elever. Det är inte det minsta svårt att förstå om en rektor hellre vill ha skötsamma elever som jobbar hårt än skoltrötta barn med större intresse för bus än plugg. Gott rykte och höga betygsnivåer är en konkurrensfördel på en marknad där skolorna tävlar om eleverna – och den skolpeng som följer med varje barn.

Även vänner av det fria skolvalet och mångfalden av skolformer borde ärligt erkänna att konkurrensen skapar incitament att kringgå reglerna som förbjuder selektering.

Men man bör ha i åtanke att ett enskilt nedslag inte säger så mycket om situationen på de undersökta skolorna. Det finns friskolor som har en stor andel elever som inte är det minsta studie­motiverade. Och medan de kommunala­ skolorna i vissa fall kan neka elever plats med hänvisning till ekonomisk belastning eller de andra elevernas studiero, har friskolorna ingen sådan möjlighet. Och där kommunala skolor kan få extra pengar på grund av placering i socialt utsatta områden, följer sällan sådan kompensation med när elever därifrån byter till friskolor.

Men att kommunala skolor och friskolor ibland verkar under olika förutsättningar – och inte alltid till friskolornas fördel, som man stundom kan få intrycket av – förtar inte kritiken i ”Uppdrag granskning”.

För att återgå till skolan i Täby; den utgör inte en avskärmad idyllvärld styrd av egna lagar. Det handlar om en offentligt finansierad och reglerad verksamhet som ska följa lagen till punkt och pricka.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.