Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 23:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/efter-pandemin-ar-ensamma-manniskor-inte-langre-ensamma-tillsammans/

LEDARE

Ledare: Efter pandemin är ensamma människor inte längre ensamma tillsammans

Illustration: Magnus Bard

DN 3/10 2021. Coronapandemins mantra om att hålla avstånd och undvika andra människor är på väg att fasas ut. Då gör den riktiga ensamheten sig påmind igen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Under pandemin har många känt sig ensamma och tyckt att vardagen har varit jobbig. Men en grupp som åtminstone i en del fall har känt sig mindre isolerad är personer som var ensamma från början.

”Innan har jag jämfört mitt eget ganska trista liv med hur roligt folk verkar ha det tillsammans på sociala medier. Men nu under pandemin har alla varit i mer eller mindre samma sits,” förklarade en ensamstående mamma för Kvällsposten i våras (15/4).

Nu är dock tiden med stängda teatrar, tomma fotbollsläktare och inställda semestrar över. I dag kan de som vill och har möjlighet arrangera middagar, barkvällar och fester. Daniel Sjölin, medarbetare på Expressens kultursida, beskrev återgången till det normala med att ”den ensamme får bära sitt öde helt själv igen” (8/9). Och mot ensamhet finns inget vaccin.

Däremot finns det annat som hjälper mot det som har kallats för den moderna tidens pandemi.

Enligt SCB är 4 procent eller 300 000 personer i Sverige socialt isolerade, men precis som coronapandemin drabbar det olika grupper i olika hög utsträckning. Ensammast är de äldre, där var tionde i åldersgruppen 75–84 år inte träffar anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden, och bland 85-plusarna är siffran 15 procent.

Ett första steg för att färre ska bli ensamma är att minska stigmat så att fler vågar tala om det.

”Jag kan uppleva att det finns en skam med att vara ensam,” säger en annan av de intervjuade i Kvällspostens artikel. Och pastor Anna Ljung, som jobbar för att lindra den ofrivilliga ensamheten, är inne på en liknande linje: ”När man saknar goda kontakter med någon är det vanligt att man skäms. Lyckas vi sätta ord på den känslan och någon lyssnar så minskar skammen”, förklarar hon (Tidningen Vision 25/1).

Coronapandemin är på väg att ebba ut. Men kampen mot den ofrivilliga ensamheten har bara börjat.

Samma resonemang förs i rapporten ”Strategier för att förebygga ensamhet hos äldre”, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Region Stockholm, som publicerades i tisdags. Det handlar inte minst om att primärvården behöver korrekt information från den enskilde för att kunna sätta in rätt förebyggande insatser. För att nå dit föreslås bland annat kampanjer som ökar medvetenheten om ensamhet och som normaliserar ämnet.

Här vill dock Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna och sannolikt den politiker i Sverige som är mest engagerad i frågan, gå längre. I början av året efterfrågade han en konkret plan med åtgärder att sätta in så snart smittläget tillät, vilket alltså är nu (Svenska Dagbladet 5/2). Han förespråkar exempelvis uppsökande verksamhet av äldre, ökat stöd till civilsamhället, bättre personalkontinuitet i äldreomsorgen och sociala aktiviteter på recept, vilket är värt att överväga.

”När vaccineringen är genomförd bör vi byta ut normer och påbuden om att minimera våra sociala kontakter till att maximera dem”, som Forssmed uttrycker saken.

Coronapandemin är på väg att ebba ut. Men kampen mot den ofrivilliga ensamheten har bara börjat.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt