Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 08:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/elektrifiering-av-hela-landet-kraver-fungerande-nat/

Ledare

Elektrifiering av hela landet kräver fungerande nät

Foto: Tommy Svensson

Vi måste investera mer i elnät och elproduktion, både för att klara klimatet och för att slippa elransonering.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Ellevio under de senaste åren minskat sina investeringar, men det är fel. Det är för de kommande tre åren som Ellevio planerar att dra ned sina investeringar med 30 procent.

Det finns risk för elbrist i södra Sverige redan i sommar. Det framgår av information från Svenska kraftnät, och beror både på minskad produktion i Sydsverige och på kapacitetsbrist i näten som transporterar el från norr till söder. 

I Aftonbladet rapporterade man om att Svenska kraftnät dessutom försökt mörka informationen om riskerna, eftersom tidningen kunnat jämföra det som lämnades ut med information man fått tag på via källor. Svenska kraftnät säger däremot att det bara handlar om två olika papper, ett arbetsdokument och ett formellt beslut, och att journalisterna begärde ut beslutet. Oavsett vilket så kan man se möjliga säkerhetsproblem med att offentliggöra detaljer kring risker för elnätens funktion. Dagens Nyheter avslöjade 2019 starkt bristande säkerhetstänkande hos Svenska kraftnät och myndigheten kritiserades för samma saker av Säpo, så det vore begripligt om man nu försöker vara extra noga i säkerhetsfrågor. 

Riskerna för elbrist är dock allvarliga i sig, och långt ifrån någon nyhet. Sverige har en infrastrukturskuld på hundratals miljarder, investeringar som borde ha gjorts i elnät, vattenförsörjning, vägar, järnväg, bostäder bara för att upprätthålla den kvalitet som vi har haft hittills. Vad gäller både elnät och elproduktion står vi dessutom inför en enorm ökning av efterfrågan när både transportsektorn och industrin behöver elektrifieras för att vi ska klara klimatmålen. 

I storstäderna är den tilltagande laddningen av elbilar redan ett konkret problem för näten, samtidigt som alla nya elbilar förstås är en fantastisk potentiell tillgång både för klimatet och arbetet mot buller. Ellevio (tidigare Fortum), som står för elnätet i Stockholm, har sagt att de når sitt kapacitetstak under 2021. Sedan kan inte fler anslutas till nätet utan elransonering. 

Det tar mellan tio och tolv år att bygga en ny stor kraftledning i Sverige. Av det tar själva byggandet maximalt två år, resten är tillstånd, överklaganden och byråkrati. Förra året avslogs exempelvis en omstridd kraftledning mellan Småland och Blekinge som Svenska kraftnät menar är avgörande både för elförsörjningen till södra Sverige och för att koppla ihop Sverige med den europeiska elmarknaden. Det sista är centralt eftersom vi i nuläget är beroende av importerad el, och importbehovet ökar. Det kan säkert finnas rimliga invändningar mot ledningens exakta dragning, men det är samtidigt slående hur svårt det är att få till heltäckande system som fungerar när enskilda kommuner hela tiden kan sätta sig på tvären. 

Det saknas också pengar, både för Svenska kraftnät och för de lokala näten. I alla fall pengar som går till just investeringar. Exempelvis Ellevio kommer att minska sina investeringar dramatiskt de närmaste åren trots att elnätsavgifterna varit rekordhöga. 

Just nu står två reaktorer på Ringhals stilla för underhåll. En av dem kommer stängas för gott i slutet av året. Hur det kommer påverka eltillgången gjordes det aldrig ens någon rejäl utredning av innan beslutet fattades. Både vind- och solkraft byggs ut i hög hastighet, men ingetdera kommer kunna täcka det svenska vinterbehovet av elektricitet. 

Att driva Ringhalsreaktorn vidare vore, trots politiska propåer från högerhåll, vansinnigt – inte minst av säkerhetsskäl. Däremot borde vi utöver investeringar i elnäten också bygga nya reaktorer i dess ställe. Allt som kan elektrifieras måste elektrifieras, om vi alls ska ha en chans för klimatet. Då måste vi ha klimatneutral el så att det räcker. 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt