Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-23 18:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/elsa-kugelberg-for-vad-ska-de-minnas-oss-nar-servrarna-slocknat/

Ledare

Elsa Kugelberg: För vad ska de minnas oss när servrarna slocknat?

Stadsbiblioteket i Stockholm. Foto: Daniel Kalker

Trots att datacentren förbrukar allt mer energi är massdigitalisering av biblioteken en viktig del av Miljöpartiets kulturpolitik. Ska vår civilisation bli ihågkommen för mer än runstenar behövs ett mer hållbart sätt att bevara kulturarvet.

Det är hos datorns kollektiva minne som besättningen på rymdskeppet Aniara söker tröst efter att jorden blivit obeboelig. När det digitala arkivet i Harry Martinsons epos med samma namn kraschar går inte bara kulturarvet förlorat.

Ingen gemenskap kan blicka framåt utan ett narrativ förankrat i det förflutna, och utan arkiv kan historien lätt manipuleras. Med den utgångspunkten har man i förslaget till nationell biblioteksstrategi inkluderat en massdigitalisering av Sveriges samlade kunskaps- och kulturarv.

Även i ett scenario där de skulle använda uteslutande förnybara källor, blir trycket ohållbart.

En digitalisering skulle öka tillgängligheten till och användbarheten av materialet. Och i en tid där böcker massproduceras med papper som på ett fåtal decennier förvandlas till damm, framstår digital uppbackning som en god idé.

Men en diskussion om hållbarheten i lagringssystemen verkar helt saknas i det Miljöpartistyrda kulturdepartementet.

Hotet om krascher i digitala förvaringsutrymmen blir mer påtagligt i takt med den stigande värmen. Alla som äger en smart telefon vet hur känslig den moderna tekniken är för höga temperaturer. Det är både dyrt och energikrävande att kyla ned servrarna där digital information lagras.

I tider där inte minst kulturministerns eget parti siar om apokalypsen är det märkligt att förlita sig på en teknik som driver oss ditåt.

I dag släpper informations- och kommunikationsteknologin ut lika mycket koldioxid som flyget. Facebooks datacenter i Luleå står redan före den planerade utbyggnaden för en stor del av Sveriges samlade elförbrukning.

Forskare förutspår att datacentren vid tiden för biblioteksstrategins förverkligande, år 2030, kommer att konsumera en femtedel av den globala energin. Även i ett scenario där de skulle använda uteslutande förnybara källor, blir trycket ohållbart.

I tider där inte minst kulturministerns eget parti siar om apokalypsen är det märkligt att förlita sig på den tekniken.