Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-25 23:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/emma-hoen-bustos-det-ar-dags-for-generation-hokmark-att-gora-upp-med-valfrihetssverige/

LEDARE

Emma Høen Bustos: Det är dags för generation Hökmark att göra upp med Valfrihetssverige

Inte ens Gunnar Hökmark (M), en av de viktigaste arkitekterna bakom friskolesystemet, borde bortse från den moderna välfärdens skönhetsfläckar.
Inte ens Gunnar Hökmark (M), en av de viktigaste arkitekterna bakom friskolesystemet, borde bortse från den moderna välfärdens skönhetsfläckar. Foto: Anette Nantell

Borgerliga politiker som växte upp under efterkrigstiden har all anledning att förakta DDR-Sverige, men måste också inse att samhället har förändrats. Det är hög tid för Hökmark-högern att ompröva tilltron till en välfärd helt styrd av marknadslogik.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Det fanns en tid då Socialdemokraterna kort och gott refererades till som ”Partiet”. Då piratradio med rockmusik och reklam utmanade det statliga kommunikationsmonopolet från skepp på internationellt vatten i skärgården utanför Utö. Detaljregleringar förbjöd kulinariska nymodigheter som hamburgaren från att säljas i korvkiosker, vilket dock inte stoppade staten från att ett par år senare driva hamburgerkedjan Clock i egen regi.

För oss 90-talister hör berättelser om det som mer eller mindre skämtsamt brukar refereras till som DDR-Sverige till en vag kollektiv minnesbank från svunna tider. Vi växte upp med friskolor, Spice Girls och löften om att världen var vår.

Efterkrigstidens jantelag och konformism dominerade samhällsandan, kvävde individualism och kreativitet. I denna verklighet växte många borgerliga politiker upp och formade sin politiska övertygelse.

Men aversionen mot gråbleka barndomsminnen som tagna ur en Roy Andersson-film är fortfarande djupt inpräntad i många äldre politikers identitet. Efterkrigstidens jantelag och konformism dominerade samhällsandan, kvävde individualism och kreativitet. I denna verklighet växte många borgerliga politiker upp och formade sin politiska övertygelse.

Motståndet mot socialdemokratin, var i decennier borgerlighetens raison d'être. Kanske är det därför många av högerns silverryggar, som den moderata politikern Gunnar Hökmark, har svårt att släppa idén om Valfrihetssveriges obefläckade förträfflighet.

I frågan om friskolesystemet, till exempel, har folkopinionen, vänstern och stora delar av borgerligheten blivit allt mer kritiska. Men på DN Debatt för några veckor sedan insisterar Hökmark, en av marknadsskolans ursprungliga arkitekter, på dess fördelar. Visserligen förespråkar han åtstramningar i tillståndsförfarandet, men fasthåller att friskolor överlag presterar bättre än offentligägda skolor. Skolinspektionens återkommande larm om dysfunktionella incitamentsstrukturer och betygsinflation ignorerar han helt.

Vad Hökmark-högern borde bli bättre på att inse är att Sverige har förändrats i grunden sedan 70- och 80-talet. Skattesänkningar och liberaliseringar har gjort samhället friare och mer pluralistiskt. Och ett nytt politiskt landskap med nya konfliktytor har växt fram.

Liberalismens utmaningar är inte desamma som då, ideologins huvudmotståndare inte nödvändigtvis längre den allestädesnärvarande socialdemokratin.

Få vill tillbaka till DDR-Sverige, eller skolsystemet innan friskolereformen. Valfrihet, möjlighet för både medborgare och anställda att rösta med fötterna, har ett viktigt ideologiskt egenvärde. Men motvilja inför ett svunnet Sverige får inte förblinda eller tillåtas överskugga de utmaningar som samhället står inför på 2020-talet.

Ämnen i artikeln

Friskolor

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt