Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 14:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/emma-hoen-bustos-det-kravs-mer-an-spraktester-for-att-ge-barn-en-arlig-chans-att-lara-sig-svenska/

SVENSK POLITIK

Emma Høen Bustos: Det krävs mer än språktester för att ge barn en ärlig chans att lära sig svenska

Barn som hamnar efter i språkutvecklingen riskerar ett livslångt utanförskap.
Barn som hamnar efter i språkutvecklingen riskerar ett livslångt utanförskap. Foto: Gorm Kallestad/TT

Barn med sämst förutsättningar att lära sig svenska går i förskolor där personalen har lägst kompetens. Det borde vara tvärtom.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Förskolorna får allt svårare att rekrytera personal som behärskar svenska. Och värst är det i områden med många utrikesfödda, där barnen redan har liten kontakt med det svenska språket.

I Järvaområdet talar drygt hälften av sexåringarna lika lite svenska som nyanlända barn – trots att de är födda i Sverige. Många föräldrar, särskilt de som inte själva har möjlighet att ge sina barn det svenska språket, upplever en stor frustration över förskolans misslyckande.

Att konstatera att bristfälliga språkkunskaper utgör ett allvarligt hinder för att utföra förskolans arbetsuppgifter borde vara okontroversiellt.

Utvecklingen beskrivs i en larmrapport från Stockholm stads revisorer, som konstaterar att det kommer att krävas ”omfattande insatser” för att komma åt problemet. Flera kommuner och förskolor arbetar aktivt med frågan, vilket DN rapporterade om i en rad artiklar förra veckan. Bland annat har Botkyrka kommun infört språktest som krav för nyanställningar.

Den grundläggande ambitionen är god: att ställa krav är det enda sättet att garantera en tillräcklig standard. Men om förskolan ska uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag måste även resurssvaga områden locka till sig personal med hög kompetens. I dag är det tvärtom – i de områden där språkkompetensen behövs som mest är den också lägst, särskilt bland barnskötare beskrivs problemet som utbrett.

Språktest allena trollar dock inte fram fler barnskötare och löser inte heller bristande kunskaper bland de som redan är anställda. Att Botkyrka kompletterar satsningen med andra åtgärder, bland annat en inventering av den existerande språkkompetensen, är därför lovvärt. Likaså att vidareutbildning erbjuds de anställda som inte uppfyller kraven.

Sådana ambitionshöjningar är kostsamma men nödvändiga. De är också i linje med vad en statlig utredning föreslog 2020. Dessutom måste barnskötaryrket göras mer attraktivt, inte minst genom höjda löner. Annars riskerar språktest bara att bli en pappersprodukt som får stå åt sidan när vikarieluckor ska fyllas och scheman pusslas ihop.

Viktigast av allt är att bryta den känslighet kring att peka ut bristande kunskaper i svenska som politiker, tjänstemän och förskollärare vittnar om i DN:s artiklar. Att konstatera att bristfälliga språkkunskaper utgör ett hinder för att utföra förskolans arbetsuppgifter borde vara okontroversiellt. Lika självklart bör det vara för arbetsgivare att erbjuda anställda den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete.

Ämnen i artikeln

Skolan
Integration

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt