Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 00:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/emma-hoen-bustos-hellre-hojd-kunskap-an-sankta-krav-anna-ekstrom/

LEDARE

Emma Høen Bustos: Hellre höjd kunskap än sänkta krav, Anna Ekström

Utbildningsminister Anna Ekström (S).
Utbildningsminister Anna Ekström (S). Foto: Nicklas Thegerström

14 procent av alla elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill se över gränsen för godkänt, men sänkta krav gör inte livet lättare för dem som har det tuffast i skolan.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Ett par timmar efter att utbildningsminister Anna Ekströms (S) intervju med TT publicerades gick debatten het på sociala medier. Anledningen var Ekströms resonemang om att sänka kraven för att få godkänt betyg och behörighet till gymnasiet.

Ekström, som ofta uttalar sig med tjänstemannamässig saklighet, pekar på vad forskare länge betonat: vikten av att sätta meningsfulla kunskapsgränser för godkänt betyg. Hon har i frågan ännu ingen ”bestämd uppfattning” och vill i stället invänta slutsatserna från en ny utredning. Men reflexen att sänka kraven för de elever som har det tuffast, snarare än att höja kunskapsnivån, är föga imponerande.

Men kunskapsluckorna försvinner inte för att det blir lättare att få E. I stället skjuts problemet vidare till gymnasiet.

Att utreda om den nya betygsskalan har landat rätt är i sig inte orimligt. Onödigt höga trösklar för gymnasiestudier skadar både individer och samhället – i dagsläget kan ett eller flera F (icke godkänt) innebära att dörren till gymnasieskolan stängs helt, och med den i princip också vägen in på arbetsmarknaden. I våras lämnade 14 procent, cirka 16 000 elever, grundskolan med ofullständiga betyg.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att gymnasiestudier förutsätter vissa grundläggande förkunskaper. Och att betyg i grundskolan är ett effektivt sätt att mäta dessa på. Kunskapsluckorna försvinner inte för att det blir lättare att få E. I stället skjuts problemet vidare till gymnasiet, där utbildningskvaliteten riskerar att eroderas om eleverna träder in i klassrummet med alltför låga grundkunskaper.

Bättre alternativ än att sänka gränsen för godkänt finns tillgängliga. Extra år i grundskolan, liksom introduktionsprogram menade att fungera som en brygga till gymnasiet, existerar redan. Och i många fall är det resurstillskott snarare än sänkta krav som bör prioriteras. Skolor med långvarigt låga kunskapsresultat får sällan tillräckligt stöd för att vända utvecklingen, konstaterade Skolinspektionen nyligen.

Hellre än att sänka kraven för att klara skolan, bör elever ges bättre möjligheter att nå upp till dem. Det borde vara en självklar utgångspunkt – särskilt för en utbildningsminister.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt