Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 23:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/emma-hoen-bustos-vanta-inte-pa-politiska-beslut-for-att-forlanga-din-semester/

LEDARE

Emma Høen Bustos: Vänta inte på politiska beslut för att förlänga din semester

Foto: Nicklas Thegerström

Många svenskar drömmer om kortare arbetsdagar. Ändå är det lönerna och inte fritiden som ökar.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Allt fler vill jobba mindre, så varför gör vi det bara inte? Frågan har gäckat den progressiva intelligentian i årtionden.

Redan 1930 förutspådde den brittiske ekonomen John Maynard Keynes en så dramatisk välståndsökning att människor skulle nöja sig med att jobba 15-timmarsveckor. Bildning, kultur och andra självförverkligande aktiviteter skulle i stället dominera våra liv. Keynes tillväxtprognoser överträffades med råge, ändå lyser 15-timmarsveckorna med sin frånvaro.

Visserligen fick vi under 1900-talet åtta timmars arbetsdag, längre semester och föräldraledighet. Dessutom lever och studerar vi längre och spenderar därför en större del av vårt liv utan inkomst från lönearbete. Men som nationalekonomen Andreas Bergh har konstaterat: sedan mitten av 1990-talet har trenden brutits. Fritiden ökar inte längre, trots att reallöneökningarna har skjutit i höjden.

I takt med att klyftan mellan hur vi agerar och hur vi egentligen vill ha det ökar har också politiken börjat blanda sig i.

I stället har vi tagit ut vårt ständigt ökande välstånd i prylar, resor, mat och ökad boendestandard. Samtidigt vill en majoritet av svenskar hellre ha kortare arbetstid än högre lön, visar sociologen Paul Fuehrer forskning från Stockholms universitet.

Långt ifrån alla har det ekonomiska utrymmet eller en arbetsgivare som erbjuder möjligheten att gå ner i arbetstid. Men jämfört med den levnadsstandard som för bara ett par decennier sedan ansågs som lyx, borde det vara möjligt för en stor andel svenskar att prioritera fritid framför mer pengar i plånboken om de vill. Välståndsökningen ger också större möjligheter att se på inkomst från arbete ur ett livscykelperspektiv: Att jobba 50-timmarsveckor innan man får barn för att sedan gå ner till 30-timmarsvecka under småbarnsåren är till exempel ingen orimlig prioritering.

I takt med att klyftan mellan hur vi agerar och hur vi egentligen vill ha det ökar har också politiken börjat blanda sig i. Från vänsterhåll är svaret påfallande ofta att staten bör se det som sin uppgift att skänka medborgaren mer fritid. Socialdemokraternas familjevecka är ett exempel, subventionerad förkortning av arbetsveckan ytterligare ett. Men politikens uppgift bör i stället vara att anpassa välfärdssystemet efter ett yrkesliv där människor efterfrågar större flexibilitet.

Vi renoverar kök, äter ute och konsumerar som aldrig förr. Utrymme finns att söka svar på den existentiella frågan om hur mycket den egna tiden egentligen är värd. Men det är ett beslut som individen, inte staten, bäst råder över.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt