Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 23:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/energikrisen-visar-att-klimatomstallningen-maste-snabbas-pa/

LEDARE

Ledare: Energikrisen visar att klimatomställningen måste snabbas på

Tyska kolkraftverk körs fortfarande.
Tyska kolkraftverk körs fortfarande. Foto: INA FASSBENDER

DN 8/10 2021. Det är tydligt att produktionen av fossilfri energi måste öka kraftigt. Och att kärnkraften behöver vara en del av den europeiska energimixen under överskådlig tid.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

En energikris sveper över världen. Här i Sverige ligger elpriserna 40–50 procent över vad de brukar göra så här års i de norra delarna av landet, i söder är de dubbelt så höga mot vad de varit de senaste åren. I vinter spår Vattenfall att vi kan få de högsta priserna på åtminstone ett årtionde.

Ändå är det ingenting jämfört med resten av Europa. På kontinenten och i Storbritannien är priserna på sina håll mer än tio gånger högre än de svenska. Den gemensamma europeiska marknaden bidrar i sin tur till att pressa upp de svenska.

Överallt stiger också priserna vid pumpen. Även utanför Europa.

Och i såväl Kina som Indien har skral tillgång till energi tvingat fabriker till produktionsstopp.

Till viss del handlar det om pandemin. Den har skapat kraftfulla svängningar i efterfrågan, som är svåra för producenter att förhålla sig till. Det är inte underligt att det uppstår obalanser mellan tillgång och efterfrågan.

Pandemins påverkan bör ändå vara tillfällig.

Det gäller däremot inte klimatomställningen, som också är en viktig förklaring till de höga priserna. Den kräver trots allt att fossila bränslen blir dyrare, för att ersättas av fossilfria alternativ i våra energisystem.

I Europa åstadkoms detta genom utsläppsrättssystemet EU-ETS, som har prisat ut stora delar av unionens kolkraft. En följd av det är att efterfrågan på naturgas – inte utan men i alla fall med mindre utsläpp – har skjutit i höjden, och med det också priset.

Klimatförändringarna och de enorma kostnader som de medför har inte blivit mindre reella.

Förnybara källor som vatten- och vindkraft är i sin tur mer volatila. De är beroende av vädret. Dåligt med regn och blåst samt förväntningar på en kall vinter innebär att tillgången sjunker, medan efterfrågan och pris stiger.

Klimatomställningens roll i de höga priserna har gett många politiker kalla fötter. En del – även här i Sverige – ropar på sänkta bensinskatter. Andra, som Ungerns Viktor Orbán, är kritiska mot EU-ETS. Den process som just nu pågår i Bryssel för att utvidga och strama upp systemet ytterligare riskerar att bromsas.

Det vore djupt olyckligt. Klimatförändringarna och de enorma kostnader som de medför har inte blivit mindre reella. I stället understryker de höga energipriserna att takten i omställningen måste öka – den fossilfria produktionen måste snabbt bli större. Och att kärnkraften bör ha en plats i den europeiska energimixen under överskådlig tid. Den forcerade tyska avvecklingen har stärkt beroendet av gas och kol.

Rimligen kommer flera EU-länder dessutom rikta stöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga priser. Det handlar till syvende och sist om att fördela bördan av omställningen på ett rättvist sätt.

Sverige är i grund och botten väl positionerat för att ställa om. Vattenkraften ger en stabil bas, som 2016 års energiöverenskommelse stärkt ytterligare: den bidrog till att kärnkraften blir kvar åtminstone till 2040-talet och skapade incitament för en kraftfull utbyggnad av vindkraften.

Dessvärre har regeringen inte lyckats leverera de förstärkningar av kraftnätet som krävs i ett energisystem dominerat av förnybara källor. Och tyvärr valde Moderaterna, av snävt partitaktiska skäl, att lämna överenskommelsen för två år sedan.

Energipolitiken är i stort behov av långsiktighet. Partierna – i synnerhet de två statsbärande – behöver snarast sätta sig ner och fila på en ny uppgörelse som bygger vidare på den förra. Och sedan visa bättre effektivitet och uthållighet i genomförandet.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Elpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt