Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 14:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/energipolitiken-ar-s-och-ms-baby-de-maste-ta-gemensamt-ansvar/

Ledare

Ledare: Energipolitiken är S och M:s baby – de måste ta gemensamt ansvar

Ringhals – två reaktorer stängda, två blir kvar i många år.
Ringhals – två reaktorer stängda, två blir kvar i många år. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

DN 9/2 2021. Energiöverenskommelsen för fem år sedan räddade kärnkraften och skapade långsiktighet. De två statsbärande partierna borde vårda den.

Visst var det korkat av regeringen att stänga Ringhals 1?

Det framstår som ett naturligt konstaterande när rapporterna om elbrist och höga elpriser faller som snön denna kalla vinter. Det bara veckor efter att reaktorn släcktes – och mot fonden av en debatt som ständigt handlar om kärnkraftens vara eller inte vara.

Då kan det vara värt att påpeka att regeringen inte alls stängt Ringhals 1. Vattenfall gjorde det av affärsmässiga skäl. Det var helt enkelt inte lönsamt för företaget att göra de investeringar som var nödvändiga för att kunna driva reaktorn vidare.

Detta trots den räddningsaktion för kärnkraften som genomfördes 2016, i form av energiöverenskommelsen mellan de två statsbärande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, och deras dåvarande vapendragare i Miljöpartiet respektive Kristdemokraterna och Centern.

Det tål att påminnas om att kraftbolagen då var på väg att stänga samtliga reaktorer. Låga elpriser och höga skatter hade gjort kärnkraften olönsam.

Det hade varit en katastrof. Sverige behöver el till rimligt pris och liten klimatpåverkan. Då är kärnkraften under överskådlig framtid en oundgänglig del av energimixen.

Uppgörelsen innebar att effektskatten togs bort. Investeringarna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals 3 och 4 blev – till skillnad från dem i Ringhals 1 och 2 – lönsamma. Kärnkraften säkrades till 2040-talet.

Kärnkraften är under överskådlig framtid en oundgänglig del av energimixen.

Energiöverenskommelsen var inte bra bara för att den räddade en handfull reaktorer. Den gav också incitament för ordentliga investeringar i förnybara alternativ. De närmaste åren kommer vindkraftverk ha slagits på som ger en elproduktion på 24 TWh. Det är mer än det som går förlorat i och med stängningarna av Ringhals 1 och 2.

Det betyder naturligtvis inte att energiöverenskommelsen var perfekt. Den snoddes ihop på kort tid eftersom kärnkraften behövde räddas.

Rimligtvis var det också för att den hade sina svagheter som partierna skrev in att uppgörelsen skulle åtföljas av en ”genomförandegrupp”, som skulle mötas regelbundet för att – får man anta – rätta till brister som blev tydliga längs vägen.

Överenskommelsen behövde helt enkelt vårdas.

Det har partierna och i synnerhet de två största misslyckats med.

Övergång till mer förnybara energikällor skapar obalanser, både geografiskt och mellan årstiderna. Vind och vatten finns mest i norr. När elbehovet är som störst blåser det ofta minst. Det ställer krav på överföring – och i ett längre perspektiv lagring – av el.

Samtidigt svajar kraftnätet. Det gäller både dess övergripande kapacitet och förmågan till överföring från norr till söder. Investeringarna har sackat efter.

Ansvaret faller tungt på regeringen och Socialdemokraterna för att samhällets allra mest nödvändiga infrastruktur inte håller måttet.

Moderaterna har i sin tur varit mer intresserade av politiskt spel än att lösa problem. Först konstaterade partiets valanalys att KD vunnit M-väljare genom att betona kärnkraften. Sedan blev det tydligt att det gick att förena det tänkta regeringsunderlaget – M, KD, SD och L – kring frågan.

Energipolitiken reducerades till en halmgubbe: kärnkraftens vara eller inte vara. Och att M i slutet på 2019 lämnade den överenskommelse som ingåtts med S.

Få frågor är i större behov av långsiktighet än energipolitiken. Kraftverk och nät tar många år att bygga och ska drivas i decennier. Energiförsörjning och priser är nyckelvariabler när industrier fattar beslut om att investera.

Det faktum att S och M gjort slut ändrar inte på att nuvarande regelverk till stor del är deras gemensamma baby. Förr eller senare måste de ta ansvar för den.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt