Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 12:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-alska-eller-hata-vilks-konst-men-forsvara-hans-ratt-att-uttrycka-den/

LEDARE

Erik Helmerson: Älska eller hata Vilks konst – men försvara hans rätt att uttrycka den

Lars Vilks, 1946–2021.
Lars Vilks, 1946–2021. Foto: Carsten Bundgaard/AP

Man kan tycka vad man vill om Lars Vilks verk – men det är inte poängen. Det är för yttrandefrihetens skull som han var värd allt försvar.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Lars Vilks hyllas efter sin död, som döda människor brukar. Och diskussionen om hans verk, i synnerhet rondellhunden och den skånska evighetsstatyn Nimis, går vidare.

En del förenar hyllningarna med reservationer. I tidningen Etc skriver Göran Greider och Bilan Osman var sin läsvärd text där de från olika vinklar ifrågasätter Vilks rondellhundsprojekt.

En företrädare för SSU i Skåne lägger på Twitter ut en bild av Lars Vilks som hund. Andemening: ”Hur kul är det när han själv, er idol, förnedras?” Tidningen Dala-Demokraten gillar inte Lars Vilks ”ultimata yttrandefrihetslinje”.

Och i sociala medier ligger ett skeptiskt filter över många kommentarer: Var han verkligen tvungen att provocera en utsatt minoritet? Hunden var fult tecknad! Och varför envisades han med att vara så obekväm?

Allt detta skjuter många mil bredvid målet.

Att Lars Vilks var värd allt stöd beror inte på att hans konst är objektivt fantastisk. Inte på att det är ett självändamål att provocera.

Det handlar om en enda sak: Han mordhotades och utsattes för mordförsök på grund av den.

I dag är Göran Greider, Bilan Osman samt SSU i Skåne och alla andra landskap i sin fulla rätt att kritisera Lars Vilks. Det är effekten av den yttrandefrihet som Vilks själv utnyttjade.

Man får bli arg, ledsen, rädd, äcklad av hans konst – och uttrycka det. Formligen rasa mot den. Problematisera den härifrån till Nationalmuseum. Även efter hans död. Är det något jag tror mig veta om Vilks är det att ingen hade uppmuntrat sådana reaktioner mer än han själv.

Om det bara hade stannat där.

Också efter Vilks död är hoten och hatyttringarna massiva på sociala medier.

Lars Vilks var inte ensam i den svenska offentligheten att hotas. Men omfattningen var unik. Jihadister tvingade honom till ett liv på flykt. Han överlevde flera mordförsök, varav ett – i Köpenhamn 2015 – slutade med att två människor samt gärningsmannen dog. Han hotades från hela världen. Folkmassor brände bilder på honom och svenska flaggor. En man som sprängde sig själv i Stockholm hänvisade till Vilks. En kvinna i en mordkomplott reste från USA till Europa för att döda honom.

Också efter hans död är hoten och hatyttringarna massiva på sociala medier. På onsdagen måste en utställning i Stockholm stänga på grund av hot. Orsak: Konstnären, Elisabeth Ohlson, hade lagt ut en bild av Vilks på Facebook.

Mycket av den kritik som nu riktas mot Lars Vilks tycks gå ut på att han behandlas som en ikon och att det skulle vara förbjudet att ogilla hans verk. Men absolut ingen kräver uppskattning av rondellhundar, Ladoniaprojekt eller Nimisskulpturer. Däremot borde det vara självklart att kräva rätten att skapa konst utan att hotas till livet.

Ämnen i artikeln

Lars Vilks

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt