Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 06:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-djingis-khans-ungdomsforbund-hade-aldrig-nojt-sig-med-asien/

Ledare

Erik Helmerson: Djingis Khans ungdomsförbund hade aldrig nöjt sig med Asien

Man förstår dem inte alltid men älskar dem ändå.
Man förstår dem inte alltid men älskar dem ändå. Foto: Solum, Stian Lysberg

Jag älskar de politiska ungdomsförbunden, dessa demokratins växthus. Just därför är det så smärtsamt att se det som nu utspelas i SSU Skåne.

Erik Helmerson
Rätta artikel

Häromdagen skrev jag en kritisk text om SSU Skåne, som hemsöks av sönderslitande fraktionsstrider. Det hela tycks, som så ofta i ungdomsförbundssammanhang, oförsonligt och kompromisslöst. Dessutom har det pågått i åratal, medan SSU centralt  nervöst tycks ha väntat på att såren skulle självläka innan någon annan upptäckte blödningen.

En läsare av min artikel ställde en retorisk fråga: ”Innan denna skandal bröt ut, vad var din bild av dagens SSU? Vad tyckte du att de står för?” Det fick mig verkligen att tänka till. Jag insåg att min bild av dagens SSU var exakt densamma som min bild av i stort sett alla ungdomsförbund: präglad av den största kärlek och värme. 

Jag älskar dem. Till och med de som åsiktsmässigt står mycket långt bort från mig själv – halva poängen med ett ungdomsförbund är ju att stå långt från femtioåriga gubbskribenter.

Älskar dem trots att ungdomsförbundare är de knäppaste människor som någonsin yttrat sig oerhört självsäkert i ämnen som de inte kan stava till. Just för att de är det.

Ungdomsförbunden är nämligen forum som är till för att förklara saker, till exempel äldrevården, för äldre som kan dem mycket bättre. För att provprata tills rösten spricker, kasta ur sig de mest absurda teser till likasinnade som nickar allvarligt och säger något ännu provpratigare, galnare och underbarare. För att ha fel, oerhört så, men för att ha rätt att ha fel.

För att få ovärderliga insikter i demokratins fotarbete, nomineringsprocesser, utskottsbehandling, mötesteknik: ”Votering är begärd och ska genomföras”. För att ta sig själv och sina nyvunna ovärderliga insikter på större allvar än vad Donald Trump gör under en av sina dagar av minst självdistans.

Förbunden är forum för att börja dricka öl alldeles för tidigt och förlora oskulden alldeles för sent.

För att tillsammans med en utbytesförbundare från Krakow röka på i duggregn under en av partiets affischer med texten ”Krossa knarket”. För att börja dricka öl alldeles för tidigt och förlora oskulden alldeles för sent. För att under distriktskonferensen sova på ett dragigt och nedspottat gymnastiksalsgolv och bli väckt av att någon spelar Miley Cyrus och någon annan skriker att Miley gör sig skyldig till kulturell appropriering.

Ungdomsförbunden är, för att citera en legendarisk DN-rubrik, inte Djingis Khan. Men om Djingis haft ett ungdomsförbund hade det fan inte nöjt sig med att han invaderade Asien och Östeuropa, det hade krävt ockupation av Afrika, Antarktis och hela Atlanten. Kan man rent tekniskt inte ockupera ett hav, säger du? Du tänker för inskränkt, det är en borgerlig villfarelse som bara bevisar att du ännu inte är woke.

Ungdomsförbundet är å andra sidan också ett forum för fred. För att skriva en högtidlig not till hr ordföranden för Centralkommittén i Kinas kommunistiska parti och kräva ett omedelbart tillbakadragande från Nepal. Och bli förolämpad när han inte svarar.

För att åka till Almedalen – åh, ungdomsförbundare i Almedalen! – och bli riktigt kär för första gången, för att dela ut flygblad med sin nya kärlek och stå sida vid sida och lyssna på partiledarens tal så intensivt att du glömmer att kyssas. För att kalla partiledaren vid förnamn. För att somna till gotländsk soluppgång, vakna några år senare och inse att hen du glömde att kyssa är den nya partiledaren. 

För att prata. Och prata och prata och prata hela natten och prata och prata. Om viktiga saker. Om hur vi förändrar samhället till det bättre.

Men tyvärr finns också ett annat svar på läsarfrågan inledningsvis: ”Vad tyckte du att de står för?” De står också för det vi ser i SSU Skåne, för falanger som tar minsta chans att flyga varandra i strupen, krig om förtroendeposter, hugg i ryggen – och tjugo år senare vendettor för dessa hugg.

Vad gör dessa intriger, allianser, tjänster och gentjänster med unga människors inställning till politiken? Vad händer när deras idealism träffas i tinningen av en ordförandeklubba, när de med egna ögon får se pampvälde och maktcynism? 

För den som tycker mycket om ungdomsförbunden är scener som de hos Skånes unga socialdemokrater som att se en god ung vän misshandlas.