Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 18:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-empatin-behovs-som-godhetens-krydda/

Ledare

Erik Helmerson: Empatin behövs som godhetens krydda

Ständig uppmaning till empati. Foto: Magnus Hallgren

Empatin är inte en överskattad kraft. Tvärtom är den hotad i det polariserade samhället och måste övas, vårdas och utvecklas. 

Begreppet ”empati” myntades först i början av 1900-talet. Uppgiften, från Evelyn Jones artikel ”Slutet på empatin som vi känner den”, är svindlande. Fanns det inget ord dessförinnan? Fanns då ens fenomenet, strävan att försöka gå in i en medmänniskas hjärta, känna med henne, förstå hennes bevekelsegrunder?

I artikeln framträder professor Fritz Breithaupt, en man som hävdar att empatin i modern tid har fått lite för god publicitet. Han avfärdar inte dess betydelse men problematiserar den och ställer den i konflikt med moralen: ”Vi borde agera mer utifrån ett moraliskt perspektiv, snarare än [endast] när vi kan tänka oss in i någon annans situation.”

Ett problem med det resonemanget är att moralen inte alltid är god i sig – det är inte en slump att man talar om till exempel ”krämarmoral” och ”herremoral”. Man kan hålla sig med en strikt moral men ändå begå avskyvärda handlingar, ibland trots moralen men kanske också på grund av den.

Det är empatin som får sagans jägare att ljuga om att Snövit är död.

Själv ser jag empatin som en god ande i moralmaskineriet. Empatin kan få oss att göra saker som vår moral egentligen förbjuder. Empatin är aldrig ond, även om den i en förlängning kan leda till dåliga konsekvenser.

Men empatin är den kraft som får oss att lägga en slant i tiggarens burk trots att vi bestämt oss för att bara skänka till organisationer. Den får gränsvakten att släppa igenom flyktingen, får sagans jägare att ljuga om att Snövit är död och som bevis räcka drottningen ett vildsvins hjärta.

Nu ser forskare empatin i samhället sjunka. Det är inte märkligt, inte när herremoralens politiker och debattörer dagligen slänger den över bord. Empati är väl bara en kemisk ingrediens i det där förkastliga godhetsknarket man hör talas om.

Ja, kanske det? Desto bättre. Empatin får godhetens effekter att växa ytterligare. Den gör alltid godheten större, godare.