”Komplicerad konflikt.” Så skrev V-riksdagsmannen Ali Esbati ironiskt i sociala medier till ett filmklipp som han delade. Sekvensen förklarades med orden ”Tungt beväpnade israeliska soldater griper en sjuårig palestinsk flicka i hennes skola”.

Jag tolkar Esbatis två ord så här: ”Se bara hur israelerna beter sig. Hur kan någon tycka att detta är komplicerat?”

Om man söker på Israel-Palestinakonflikten i Amazons bokhandel ger räkneverket upp efter 2.000 titlar med helt olika perspektiv och slutsatser. Synd att författarna inte fattade att det räcker att slänga upp ett tvåminuters filmklipp för att vips! radera ut ämnets komplexitet.

Lika gärna som Esbatis film kan man visa ett klipp med texten: ”Skräckslagna israeliska sjuåringar i skyddsrum under ett regn av Hamasraketer” eller varför inte ”Palestinska skolbarn lär sig att skandera hatramsor om 'judarna'.” Sådana filmer skapar starka känslor men gör inte heller konflikten mindre komplicerad och är lika sanna som det Esbati länkade.

Enradiga slagord om ”terrorism” eller ”ockupation” gör inte situationen i Mellanöstern enklare, snarare tvärtom.

Eller ännu sannare. Det visade sig att V-riksdagsmannens film var propaganda. Klippet är från 2019. Den ”sjuåriga flickan” var en nioårig pojke vid namn Zein Idris. Han misstänktes för att ha kastat sten på israeler i bilar. CNN har gjort reportage om historien. Detta påtalas för Esbati, som inte svarar och inte tar bort sin länk.

Man kan med fog tycka att israeliska soldater aldrig ska gripa barn, men varför inte göra det på sanna premisser?

Enradiga slagord om ”terrorism” eller ”ockupation” gör inte situationen i Mellanöstern enklare, snarare tvärtom. Den är till att börja med komplex för att den ena parten är så mycket starkare än den andra, och missbrukar det styrkeförhållandet. Och för att Israel är det enda landet i världen där judar kan känna sig trygga, och till och med det vill man ta ifrån dem genom först anfallskrig, sedan terror.

Konflikten är komplicerad. Det är den som förnekar det som är simpel.