Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 11:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-flickornas-frammarsch-kan-radda-oss-alla/

Ledare

Erik Helmerson: Flickornas frammarsch kan rädda oss alla

Framtiden.
Framtiden. Foto: Nikola Krstic/Shutterstock

Kanske är det den bästa nyheten under ett år av usla nyheter: Flickorna är på stark frammarsch. Det kan innebära människans räddning.

En av de finaste texterna från det fula året 2020 publicerades i The Economist och hyllar världens flickor.

Tidskriften har intervjuat Frankie, Dora och andra tjejer i tonåren som har ”ett flickliv som inga haft före dem”. Deras mammor är mer jämställda, de får mycket mer utbildning, de lever med ständiga intryck från hela världen – och de ser sig själva i allt större utsträckning som aktivister för att skapa ett bättre liv och en bättre värld.

De måste, i alla fall i den rika världen, inte längre begränsas av sitt genus, leva med att det finns saker som är omöjliga för flickor. ”Jag tror att den synen kommer från en annan tid”, säger Dora från Holland. Bara den meningen kan framkalla glädjetårar.

För även om förtrycket mot flickor och kvinnor på många håll fortfarande är sadistiskt och kriminellt – könsstympning, tvångsgifte, polygami, sexuellt våld, förvägrande av utbildning, slavliknande tillvaro i hemmet – är det många kurvor som pekar åt rätt håll.

Studier visar, bland många andra goda effekter, att jämställda samhällen är mindre våldsamma, rikare och gör livet bättre för barn och unga.

En flicka född i dag lever i genomsnitt åtta år längre än en som föddes 1995.

För 50 år sedan gick inte ens varannan ung flicka i den fattigare delen av världen i skolan, nu är andelen 90 procent. Då var en av fem 15–24-åriga kvinnor analfabet, nu är det en av tio.

Flickor blir allt friskare, mer eftertraktade av föräldrar, mer sällan bortgifta, inte lika hårt drabbade av sexuellt våld. En ny undersökning från organisationen Human Progress visar också att attityderna till kvinnlig könsstympning, detta gissel, sakta är under förändring till det bättre i Mellanöstern, Centralasien och Afrika.

Det finns en risk att pandemin vridit klockan tillbaka för flickor och kvinnor globalt. Vi skulle alla tjäna på att snabbt vrida fram den igen. Studier visar, bland många andra goda effekter, att jämställda samhällen är mindre våldsamma, rikare och gör livet bättre för barn och unga.

Men det stora argumentet för att sluta hålla tillbaka flickor och kvinnor är fortfarande inte att det gör samhället bättre utan att det inte finns ett enda godtagbart skäl till det.

Det är svårt att tänka sig en värld styrd av kvinnor, ett matriarkat. Men vi kan sakta vara på väg mot en livssyn där traditionellt kvinnligt kodade värderingar som flit, ickevåld, samverkan, laglydnad och empati vinner mark. Och där det är de individer – manliga, kvinnliga eller ickebinära – som efterlever dessa värderingar som belönas, inte de som bryter mot dem.

Själv tror jag att just detta är räddningen för människan som art.

Ämnen i artikeln

Feminism
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt