Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-folkhalsomyndigheten-borde-inte-ha-haft-monopol-pa-strategin/

LEDARE

Erik Helmerson: Folkhälsomyndigheten borde inte ha haft monopol på strategin

Jo, det hjälper. V-ledaren Nooshi Dadgostar riksdagsröstar i munskydd.
Jo, det hjälper. V-ledaren Nooshi Dadgostar riksdagsröstar i munskydd. Foto: Lisa Mattisson

På punkt efter punkt har Folkhälsomyndigheten bytt åsikt om corona. I en allvarlig kris kan Sverige inte ha bara en enda expertmyndighet som lägger upp strategin.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Munskydd minskar spridningen av covid-19. Det slås fast i ytterligare en stor studie, publicerad i den brittiska medicinska tidskriften BMJ. Forskarnas slutsats är att skydden, liksom handtvätt och distansering, bör fortsätta att användas parallellt med vaccinet.

Omvärlden började använda munskydd men Sverige stod emot. ”Det skulle till och med kunna öka riskerna för smittspridning”, sa statsepidemiolog Anders Tegnell för ett år sedan. ”Munskydd är inte räddningen”, var tesen, men det var få som hävdade att skydden allena skulle klara oss undan pandemin. Däremot kunde de, ansåg många av Tegnells kollegor i andra länder, bidra till minskad smittspridning.

När Folkhälsomyndigheten nyligen beslöt att införa vaccinpass var det en ny linje, tidigare var myndigheten emot. På samma sätt backade den om tester av dubbelvaccinerade.

Och det är inte märkligt att även en expertmyndighet kan byta åsikt. Det underliga är att det i pandemins Sverige bara fanns en enda röst som hade regeringens öra, nämligen Folkhälsomyndigheten.

Förutom att ensidighet gör beslutsprocessen mer inrökt blir det också lättare att glida undan politiskt ansvar.

När en dansk rapport i februari i fjol jämförde Danmark, Norge, Tyskland och Sverige fick den svenska strategin kritik för exakt detta. De andra ländernas regeringar hade fler expertmyndigheter och inhämtade fakta från olika håll. Sedan fattade politikerna beslut och tog ansvaret.

I Sverige la FHM upp strategin. Ministrarna kunde bekvämt följa efter och hänvisa till myndigheten. Förutom att ensidighet gör beslutsprocessen mer inrökt – alla organisationer har sina åsiktsbubblor – blir det också lättare att glida undan politiskt ansvar.

Det är inte säkert att en annan expertmyndighet hade nått andra slutsatser än FHM. Men det är möjligt. Säkert är att tillgång till flera källor, liksom möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande, är något gott i sig.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt