Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-hastlasagne-och-kalsongbombare-de-doende-orden-visar-politikens-forandring/

Ledare

Erik Helmerson: Hästlasagne och kalsongbombare – de döende orden visar politikens förändring

Året var 2013 och ”hästlasagne” på allas läppar. Foto: Anette Nantell

Kommer ni ihåg ankdammsdebatt, kalsongbombare, publicitetshunger och köttklister? Dessa politiska ord är på väg att dö ut – men det går att adoptera dem.

För tio år sedan uppmanade DN:s Lotta Olsson till adoption av hotade ord. Läsarna fick välja sina favoritord bland sådana som var på väg ut ur språket och lova att använda dem regelbundet. Det blev en monumental succé med en hel del kärt besvär för Olsson.

I Språktidningen i slutet av året upprepade chefredaktör Anders Svensson räddningsaktionen. Till läsarnas hjälp listar han 1 001 hotade ord, från ”abandon” till ”övlig”. 

Många av dem är bara alldeles underbara, som ”absintgrön”, ”väskdängare” och ”lemmalytt”. Och flera av dem säger något om Sveriges politiska utveckling.

För att inte tala om ”illiberalitet”, ett ord som är mer aktuellt än på decennier.

”Ankdammsdebatt”, till exempel – varför slutade vi använda det? Det känns som att det bara för ett par årtionden sedan var skvatt omöjligt att tala om Sverige utan att lite världsvant slänga ur sig ”ankdamm” någonstans i meningen.

Andra ord må vara föråldrade, men de beskriver företeelser som fortfarande är alltför vanliga: ”buskpropaganda”, till exempel, liksom ”kälkborgerlig” och ”publicitetshungrig”. För att inte tala om ”illiberalitet”, ett ord som är mer aktuellt än på decennier.

”Petitaäskande” vore en trevligare synonym till ”bidragsberoende”, medan ”manschettproletariat”, lågt betalda tjänstemän, kanske har ersatts av ”prekariat” – människor utan fast jobb och med svajiga villkor i den så kallade gigekonomin. 

En del av de 1 001 orden känns samtidigt urgamla och som att de användes i förra veckan, vilket visar hur snabbt politiska och sociala företeelser kan komma och gå. Eller vad sägs om ”fuldelning”, ”kalsongbombare”, ”köttklister” och ”andrafiering”?

Vi på ledarredaktionen sammanställer ju varje december en lista över ”årets ord”. Dit kan man gå tillbaka i tiden för att få perspektiv på det föränderliga politiska språket. Jag fastnade för år 2013, och ett ord från året som inte överlevde: hästlasagne.

På samma årslista fanns ett annat som (tyvärr) gjorde det: Brexit.