Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 00:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-kulturen-uppfostrar-oss-till-kaniner-i-ett-fyrverkeri/

Ledare

Erik Helmerson: Kulturen uppfostrar oss till kaniner i ett fyrverkeri

Nyttigare än näthat.
Nyttigare än näthat. Foto: Paul Bradbury

Meditation och kontemplation gör oss mindre rädda. Se där en verklig lärdom för en konservativ tankesmedja. 

Den som mediterar är mindre rädd, rapporterar sajten forskning.se. Det är forskare från bland annat Lunds universitet som i vetenskapens namn utsatt folk för milda elstötar. Gruppen som gjorde meditationsövningar varje dag med en mindfulness-app visade mindre stress och rädsla för nya stötar än de som inte mediterade.

Tidigare studier har gett samma resultat: ”Varför har dock varit mer oklart”, enligt sajten.

För den som tillämpar meditation, eller kontemplativ bön, är detta inte märkligt alls. Min misstanke är att visa buddhister eller hinduer, och de kristna ökenfäderna, känt till mekanismen i ett par tusen år.

Mindfulness och kontemplation innebär bland mycket annat att lära sig att inte agera på varje löjlig, flyktig känsla eller tanke som dyker upp i huvudet. Vi är inte våra känslor, vi är inte ens våra tankar, vårt verkliga jag är oändligt djupare och solidare än så. Det är ett berg som ser känslornas olika väder passera, för att citera augustinermunken Martin Laird.

Om jag blir arg eller ledsen innebär det inte att jag måste skrika på någon eller krypa ihop i fosterställning. Jag kan låta känslan komma, betrakta den, låta den försvinna och glömma att den någonsin fanns.

Blir jag rädd för något gäller samma metod. Rädslan är inte alltid livsviktig, den kan vara rent nonsens. Man kan betrakta den och strunta i den. Då pyser den ofta ihop och försvinner.

”Vad tycker du om din paketutlämningsupplevelse?” Jag tycker ingenting, kompis. Andas!

Dagens kultur är rätt långt från denna tanke. I stället socialiseras vi att reagera på minsta impuls, som kaniner i ett fyrverkeri. Allt måste vi utan eftertanke reagera på, fara ut emot, tycka till om. Vid varje tänkbar instans i samhället står en sådan där apparat där man ska trycka på knappar med olika glada ansikten: ”Vad tycker du om din paketutlämningsupplevelse?” Jag tycker ingenting, kompis. Andas!

Fenomenet förstärks monumentalt av de sociala medierna, byggda för att vi ska ge omedelbar respons på allt, tumma upp eller ner, allra helst bli impulsivt skitsura – eller rädda.

Se här en vettig uppgift för en konservativ tankesmedja – att ta upp kampen mot agera-på-varenda-känsla-samhället. Den kunde lära oss att tänka innan vi handlar. Gärna låta bli att handla alls. Framför allt på politikernivå.

Vi måste inte blåsa i stridstrumpet och bemanna alla skyttegravar varje gång någon kallar oss ett fult ord eller skämtar på vår egen eller vår grupps bekostnad. Vi kan betrakta, låta passera och gå vidare med vårt liv. Då blir vi mindre rädda. Det visar numera även forskningen.