Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 17:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-lat-aldrig-kina-dolja-fortrycket-i-xinjiang/

Ledare

Erik Helmerson: Låt aldrig Kina dölja förtrycket i Xinjiang

Under hot: H&M, Peking.
Under hot: H&M, Peking. Foto: Greg Baker/AFP

Företag som H&M bojkottas. Journalister spärras in eller jagas bort från landet. Kina gör allt för att dölja slaveriet i Xinjiang.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Man kan döma en regim efter hur den låter sig granskas av fria medier. Nu har BBC:s korrespondent John Sudworth jagats ut ur Kina. Efter nio år av reportage fruktar han för sin säkerhet och kommer numera att bevaka landet från dess demokratiska granne, Taiwan.

”Den senaste månaden har det skett en allt intensivare propagandakampanj mot BBC och mig”, säger Sudworth. ”Det har varit juridiska hot och ökande försök att förhindra och trakassera oss var vi än filmade. Vi tolererade det länge, men nu flyttar vi.”

Som den svenska sajten Kinamedia skriver är flytten en del av en trend. De kinesiska myndigheterna släcker systematiskt ner alla lyktor som kastar ljus över förtrycket. I höstas tvingades till exempel de två sista australiensiska journalisterna fly sedan de hotats med polisförhör med hänvisning till ”nationell säkerhet”.

”Jag fruktade att de skulle låta mig försvinna”, skrev en av dem, Michael Smith, när han var i säkerhet. Det är ingen överdrift. Enligt organisationen Reportrar utan gränser är fler än 100 kinesiska journalister och bloggare fängslade under omständigheter som innebär ett hot mot deras liv.

Ambassadören en perfekt representant för den kinesiska diktaturen. Han påminner oss regelbundet om dess förakt för yttrandefrihet och sanning.

Samtidigt som regimen ger sig på det fria ordet inne i Kina gör den också vad den kan för att påverka vad som sägs utomlands. Just Reportrar utan gränser släppte nyligen en rapport, ”Kinas globala mediestrategi”, som visar hur svenska journalister, forskare, politiker och opinionsbildare utsätts för kinesiska påverkanskampanjer.

En nyckelspelare är ambassadören Gui Congyou. Sedan han utsågs har det skett en ”markant ökning” av påverkansförsöken. Det mest kända är hans raseri mot SVT-satiren ”Svenska nyheter” hösten 2018, men ambassadören har kallats upp till utrikesdepartementet fler än 40 gånger på grund av angrepp på svenska medier.

På det viset är han en perfekt representant för den kinesiska diktaturen. Han påminner oss regelbundet om dess koleriska förakt för yttrandefrihet, öppenhet och sanning.

Hoten mot BBC:s John Sudworth kommer efter att han vunnit priser för sina avslöjanden från regionen Xinjiang, där hundratusentals uigurer och folk från andra minoriteter bland annat tvingas till slavarbete på bomullsfälten.

Samma försvarsmekanism hos regimen som jagade ut Sudworth ur landet ligger bakom den kinesiska bojkotten av företag som H&M. Den fria världen ska inte få veta något om slaveriet, och dess företag ska inte kunna avstå från slavarbetets bomullsprodukter.

Men allt slår tillbaka mot Kinas diktatur. Gång på gång avslöjar den sig.

Ämnen i artikeln

H&M
Kina

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt