Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-25 23:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-var-finns-jesus-i-kyrkovalets-politiska-krutrok/

LEDARE

Erik Helmerson: Var finns Jesus i kyrkovalets politiska krutrök?

Partipolitik möter gudstro när statsministern röstar i årets kyrkoval.
Partipolitik möter gudstro när statsministern röstar i årets kyrkoval. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vart fjärde år förvandlas Svenska kyrkan till ett politiskt slagfält. Det är inte lätt att hitta Jesus i krutröken.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Mannen i kostym går genom den svenska sommaren dragande på en grön soptunna. Han går in i en kyrka, där orgeln spelar ”Internationalen”. Ut rusar direkt en förskrämd sosse med plakat och allt. I tunnan slänger kostymmannen en S-affisch, röda ballonger och annat vänsterbråte från kyrkan. Musiken är nu ”Den blomstertid”, i en version som om E-Type producerat Arvingarna.

Budskapet i Sverigedemokraternas film inför kyrkovalet den 19 september: ”Svenska kyrkan ska inte vara en kampanjorganisation för sossarna”.

Bara ett problem. SD vill visserligen driva S-månglarna ur templet, men de vill omedelbart ersätta dem med sina egna. För direkt därpå berättar soptunnemannen vad hans parti vill göra med Svenska kyrkan. Den ska inte ”skydda brottslingar”, öka invandringen eller ”sprida islam” i landet: ”Svenska kyrkan är till för Sverige”.

Det sista är udda i sig. Om något utmärker kristendomen är det dess universella anspråk. Men allra märkligast är ändå hur Svenska kyrkan vart fjärde år förvandlas till slagfält för politiska partier. Då mer än annars står det klart hur statsskadad den ännu är, snart 22 år efter att de två institutionerna skildes formellt.

Konsult- och röstmaximerarfloskler ungefär så långt från Bibelns språk det går att komma.

I kyrkovalet talar man inte om partier utan om nomineringsgrupper, men tre av dessa – S, SD och Centern, är kopplade till politiska moderpartier. ”Kandidater med engagemang för en hållbar kyrka där människor kan växa – nära dig”, utlovar C i sitt valprogram medan Socialdemokraterna kontrar med att verka för ”en kyrka som är öppen för alla”.

Ja, ni hör ju. Konsult- och röstmaximerarfloskler ungefär så långt från Bibelns språk det går att komma: ”Förstår du molnens flykt, den allvetandes underbara verk?”

Det är lätt att få intrycket att SD:s främsta fråga den 19 september är att minska Socialdemokraternas inflytande i kyrkan – och vice versa. Noteras kan också att varken S eller C nämner Jesus i sina respektive valmanifest.

För en utomstående är risken stor att den politiserade Svenska kyrkan alltmer framstår som en ren högtidsmyndighet, med en sektion för dop, en för begravningar och en för jul. Kanske också med en liten avdelning för själavård och en som administrerar körsången.

Det är sannerligen inget fel på körsång och dop, men vill inte Svenska kyrkan vara större? Stå helt fri från annan styrning än Bibeln och samvetet? Frimodigt kunna predika evangeliet utan att samtidigt filtrera det genom Centerns valmanifest, eller vilket parti som nu når framgång?

För att se hur långt partipolitiseringen har gått kan man studera Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg. Han liknar representanter för en av nomineringsgrupperna, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) vid Donald Trump och Viktor Orbán. Varför? Just för att Posk vill minska partiernas inflytande.

Lindbergs motsvarighet på tidningen Dagen, Frida Park, frågar honom på Twitter om ärkebiskop Antje Jackelén i så fall också är en Orbán eftersom även hon motsätter sig partipolitik i valet. Lindbergs svar: ”Höj dig”.

Människor som Lindberg ser inte Svenska kyrkan som Guds folk i rörelse utan som bara ytterligare en arena för att slå varandra i huvudet med Donald Trump. Det var länge sedan jag var medlem, så jag kanske inte har mandat att kalla partipolitiseringen djupt ovärdig. Obegriplig, däremot.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt