Johanna Schuster valde att sätta livet framför jobbet, Kalle Nilvér valde bort vd-posten för att kunna arbeta på heltid för klimatet och Susanne Björklund startade eget efter 23 år som anställd. De förekommer alla i DN:s serie om att bryta sig ur ekorrhjulet.

Många läsare går att döma av responsen i liknande tankar och funderar på en annan livsbana. Andra är kanske nyfikna just för att personerna i reportaget gjort något de själva absolut inte skulle överväga, och vill se hur det fungerar. Det är helt enkelt spännande när människor bryter mönstret.

Kritiskt lagda vill säkert skjuta in att de som porträtterats haft en god ekonomisk grund att stå på. ”Jojo, då går det minsann lätt att sakta ner och börja om”, säger cynikern.

Människor som avviker är de som har mest att lära oss andra.

Här finns en viktig poäng. Ett materiellt rikt samhälle erbjuder stora möjligheter att välja bort sådan rikedom till förmån för allt annat som berikar en människas liv – gemensamma aktiviteter, ideella projekt, tid till barn och familj, att kunna gå upp i ett fritidsintresse eller lära sig nya språk.

Anhängare av en fri ekonomi rättfärdigar den ofta med det materiella välstånd som en sådan ordning vanligen underlättar. Det är rätt så långt. Men välståndet är inte det viktigaste, det är friheten.

Materiell rikedom växer ur friheten för nyfikna människor att söka sig nya vägar. Näringsfrihet, äganderätt och konkurrens lägger grunden för att människor med nya och bättre affärsidéer ska kunna ersätta dagens. Tankens frihet i alla dess olika former är grunden för innovationer och vetenskapliga genombrott. Samma ordning innebär stora möjligheter att välja yrke och arbetsuppgifter som motsvarar ens kompetens och intressen, särskilt som specialisering och globalisering skapar fler och nya jobb.

Rikedomen som skapas i en dynamisk ekonomi innebär att vi också är fria att välja bort ekonomiskt maximerande till förmån för andra värden, att söka och kombinera olika slags berikande efter eget behag.

”De flesta av oss har egentligen många valmöjligheter men är så inne i systemet att vi inte känner att vi kan utnyttja dem”, säger Isabelle McAllister, som fått nya perspektiv på tillvaron efter att ha flyttat med familjen till Bali.

Ett samhälles rikedom summeras inte bara eller ens främst av dess finanser, utan av hela den sprudlande mångfald som växer ur friheten att kunna gå sin egen väg.

Det är en viktig påminnelse. Vi är i marknadsekonomin inga slavar under produktionen. Tillväxt i bnp är bara ett mått, inget kommando. I praktiken och kanske utan att tänka på det väljer de flesta bort möjligheter till ekonomisk maximering för andra hänsyn – genom att välja ett arbete till lägre lön men som ligger närmare ens passion, engagemang eller fritidsintressen eller genom att välja bort lockande konsumtion om tillverkningen är oetisk eller ökar miljöbelastningen.

Sådana val är helt i liberalismens anda. Klassiska tänkare som John Stuart Mill och hans inspiratör Wilhelm von Humboldt såg friheten som en grund för mänsklig blomstring, men det är alla dess olika uttryck som är det verkligt spännande. Pluralismen är ett självändamål.

Människor som avviker är de som har mest att lära oss andra. De visar nya sätt att vara, öppnar för nya sätt att tänka och är genom sin blotta existens och sina val exempel för oss andra. I vissa fall avskräckande sådana, men även det är lärorikt, i andra fall manande till efterföljd, och stundtals bara inspirerande och fascinerande.

Ett samhälles rikedom summeras inte bara eller ens främst av dess finanser, utan av hela den sprudlande mångfald som växer ur friheten att kunna gå sin egen väg.