Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ett Sverige med fullt terrorskydd är inte längre Sverige

Other: Polisen

DN 13/2 2018. Sverige kommer aldrig att få ett heltäckande nät mot terrorister som Rakhmat Akilov. Vi kan försöka – men bara till en viss gräns. Sedan upphör vi att vara Sverige.

Förhoppningsvis blir rättegången mot Rakhmat Akilov, gärningsmannen på Drottninggatan, det avslut som offren och deras anhöriga behöver för att kunna gå vidare. Kanske kommer den också att ge oss fler svar kring Akilov själv och de miljöer som gjorde dådet möjligt.

Kanske, kanske kan vi också hoppas att rättegången och den slutliga domen kommer att göra Sverige till ett säkrare land. En sak är dock självklar: Vi kommer aldrig att helt kunna skydda oss mot terrordåd.

En viss sorts terrorister är särskilt svåra. De är ensamvargar som håller låg profil gentemot omgivningen och radikaliserar sig själva, till stor del över nätet. Här hade Sverige i teorin kunnat stoppa just Rakhmat Akilov genom att se till att han verkligen lämnade landet när han fick sitt avvisningsbesked – men nästa gång kanske terroristen är född och uppvuxen i Sverige. En Breiviktyp som lämnar mycket små avtryck tills dådet är ett faktum.

Ett samhälle kan och måste försöka skydda sig även mot sådana gärningsmän. Men inte till vilket pris som helst. Inte om det innebär en polisstat där vi alltid kan räkna med att övervakas och avlyssnas, alltid behandlas som misstänkta. 

Efter dådet har vi sett en hagelskur av olika regeringsförslag och motförslag, ibland senkomna och relevanta, ibland avlossade från höften och med svag precision. Inte många av dem hade träffat Akilov. Däremot kanske de stoppar vissa andra som han.

Framför allt måste vi höja beredskapen mot dem som utgör ett än större hot: återvändarna från terrororganisationer som IS och al-Qaida.

Vi riskerar att bygga en potemkinkuliss av falsk trygghet med kameror i varje gathörn.

Under Folk och försvars konferens i Sälen kom det fram att 150 av 300 terrorresenärer återvänt till Sverige från Syrien och Irak. Bara ett par av dem har lagförts för brott. Till Norge har 30 återvänt – 15 av dem sitter i fängelse. Orsaken är att där har det varit straffbart att ens tillhöra en terrorgrupp.

Sverige har i det längsta dröjt med denna lagstiftning, som nu snabbutretts. Det hela ger intryck av yrvaken panikåtgärd. Ett förbud är vettigt, men det räcker inte hela vägen. Långt ifrån alla potentiella gärningsmän har medlemskort i en terrororganisation. Risken är stor att de sitter ensamma framför datorn i sin kammare där de antingen som Akilov kommunicerar krypterat med ledare utomlands eller agerar helt på egen hand. 

Och att de gör det för att de ”lever i en världsbild marinerad i konspirationsteorier”, för att citera Peder Hyllengren, terrorforskare vid Försvarshögskolan, i en intervju med TT.

För att hitta och stoppa dem krävs att hela samhället samverkar. Såväl lärare som idrottsledare, imamer och socialarbetare måste vara beredda att agera visselblåsare och rapportera misstänkt radikalisering. Sedan krävs individuella insatser med ideologisk/religiös avprogrammering – att punktera konspirationsteorierna – och sociala hjälpåtgärder. Här finns mycket att hämta från omvärlden och länder som Belgien, Kanada och Danmark.

Men någonstans går gränsen. Det är omöjligt att föreställa sig ett land, än mindre en demokrati och rättsstat, som garanterar trygghet från våldsmän som Rakhmat Akilov. 

Lika omöjligt är det att tänka sig att leva där. Vi riskerar att bygga en potemkinkuliss av falsk trygghet med kameror i varje gathörn, Säpoögon ända in i våra hårddiskar, livvakter för alla offentliga personer och flygplatskontroller vid snart sagt varje offentlig plats.

Det finns hål även i de mest finmaskiga nät och människor som kommer att slinka igenom dem. Frågan som rättsstaten Sverige alltid måste ställa är: Är det värt det?

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.