Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 20:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/eu-ska-stotta-demokrati-inte-skicka-dronare-till-belarus/

Ledare

EU ska stötta demokrati, inte skicka drönare till Belarus

Ned med diktatorn!
Ned med diktatorn! Foto: Paul Hansen

DN 9/10 2020. EU har – naturligtvis – tagit ställning mot Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, hans valfusk och försök att krossa protesterna mot det. Fast ibland verkar den ena handen inte veta vad den andra gör.

Nättidningen EUobserver berättar den sällsamma historien om hur EU har ordnat 15 övervakningsdrönare till Belarus. De levererades den 28 augusti, när belarusiska säkerhetsstyrkor sedan länge var sysselsatta med att slå regimkritiska demonstranter sönder och samman.

EU:s utrikestjänst har stått för pengarna inom ramen för ett projekt som ska stärka samverkan mellan Belarus och grannländer som är medlemmar i unionen. Litauen hjälpte till med gireringen i maj, ett par månader före Lukasjenkos stulna val den 9 augusti. Riktigt hur drönarna sedan kom till sin adressat har den litauiska polisen gett varierande uppgifter om.

Regeringen i Vilnius har nu i alla fall stoppat ytterligare betalningar till Minsk. EU:s utrikestjänst ger för sin del det betryggande beskedet att drönarna inte alls är avsedda att användas i jakten på oppositionella belarusier.

Möjligen har det bara råkat uppstå något byråkratiskt förbiseende. Eller så har EU-kommissionen alltför svårt att vakna när en internationell kris kräver att rutinerna ändras.

Eller så har EU-kommissionen alltför svårt att vakna när en internationell kris kräver att rutinerna ändras.

EU intog fram till i somras en förlåtande attityd mot Lukasjenko, som har haft makten i Belarus sedan han tog den för 26 år sedan. 2016 hävdes de hårda sanktioner som gällt, inte för att diktatorn blivit demokratiskt sinnad utan för att stötta hans distansering från Ryssland. Vladimir Putins militära överfall på Ukraina hade gett Lukasjenko en tankeställare.

Massprotesterna efter skandalvalet fick dock raskt Lukasjenko att rata det demokratiska EU och söka sig tillbaka till sin naturligt allierade: den auktoritäre Putin.

Efter nästan två månader av splittring och beslutsångest lyckades EU i förra veckan komma överens om nya sanktioner, men klart mildare än de gamla. 40 belarusier kopplade till regimen förbjöds att resa till unionen och fick eventuella tillgångar frysta. När nu EU dröjde så länge med att komma till beslut lär det inte ha funnits mycket kvar att beslagta.

Skälet till fördröjningen var att Cypern vägrade godkänna bestraffning av Belarus om inte Turkiet också belades med sanktioner på grund av sin oljeprospektering i östra Medelhavet.

Men dessutom hade EU svårt att enas om hur omfattande åtgärderna mot Belarus skulle bli. Nu är Lukasjenko oförklarligt undantagen från sanktionerna, trots att han personligen är huvudskyldig till valfusket, polisvåldet mot demonstranter och tortyren av politiska fångar. Storbritannien och Kanada har båda inkluderat honom på sina listor.

Lukasjenko och hans regim måste isoleras. Ekonomiska dusörer likaväl som ”samarbetsprojekt” ska ställas in på obestämd tid. Diktatorns röst i internationella forum ska motarbetas med full kraft. Den demokratiska oppositionen ska stöttas med både politiskt och finansiellt bistånd.

Tyrannen i Minsk saknar legitimitet. Belarusierna förtjänar sin frihet.

EU måste kunna bättre än så här. Demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet ingår i unionens fundament. De ska försvaras varhelst de trampas på, inte minst i ett land som faktiskt tillhör Europa.

Det kan tyckas likna musen som röt. EU har ingen armé att skicka för att sätta kraft bakom orden. Men ord är viktiga. Och EU är ingen liten mus.

Ämnen i artikeln

Belarus
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt