Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-26 05:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/europa-behover-karnkraften-for-att-fixa-klimatomstallningen/

LEDARE

Ledare: Europa behöver kärnkraften för att fixa klimatomställningen

Forsmarks kärnkraftverk: en basplatta för klimatomställningen.
Forsmarks kärnkraftverk: en basplatta för klimatomställningen. Foto: Jessica Bentsen

DN 14/10 2021. Det går knappast att skifta bort från fossila bränslen och kärnkraft samtidigt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Energikris. Det har blivit höstens ord i Europa efter att elpriserna skjutit i höjden.

Det beror delvis på pandemin och de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som skapades när ekonomierna först tvärbromsade och sedan rivstartade.

Men det handlar också om klimatomställningen.

EU:s utsläppsrättssystem och andra styrmedel driver upp priset på de fossila bränslen som är centrala i kontinentens energisystem. Och satsningarna på förnybara alternativ har varit otillräckliga. I kombination med för lite vind och regn bidrar det till begränsad tillgång. När efterfrågan stiger gör också priserna det.

Samtidigt förs i Bryssel en intensiv debatt om EU:s nya ”gröna taxonomi”. Det handlar bland annat om vilken energiproduktion som ska klassificeras som hållbar och därmed premieras för investeringar.

Regelverket skulle egentligen redan ha varit klart. Men medlemsländerna har skjutit den svåraste frågan framför sig: Hur ska kärnkraft och naturgas bedömas? Tungviktarna Frankrike och Tyskland står mot varandra – Paris vill ge den förra energikällan grönt ljus, Berlin den senare.

Det kan diskuteras vad som bör läggas i definitioner som ”grön” och ”hållbar”. Handlar det bara om klimat eller också andra miljöaspekter? Vattenkraft var ett tag på väg att missa klassningen. Den kan ju ha en negativ påverkan på djur- och växtliv.

Med andra ord: Tysklands stängning av kärnkraften ökar beroendet av fossila bränslen och driver upp energipriset.

Men givet att klimatomställningen brådskar borde det vara fullständigt självklart att ansvarsfullt driven vattenkraft, med sina nollutsläpp av växthusgaser, bör betraktas som hållbar.

Av liknande skäl framstår det som naturligt att kärnkraften ges en grön stämpel. Det blir särskilt tydligt för den som betraktar Tysklands kamp för att ge naturgasen en sådan.

Det tyska beslutet att stänga kärnkraften till 2022 stärkte kolberoendet, en energikälla som nu alltså blivit ohyggligt dyr på grund av alla utsläppsrätter den förbrukar. Det har i sin tur drivit upp efterfrågan på gas, som inte släpper ut lika mycket växthusgaser, om än betydligt mer än atomenergin

Med andra ord: Tysklands stängning av kärnkraften ökar beroendet av fossila bränslen och driver upp energipriset. Det är en usel kombination, som understryker att det knappast är möjligt för Europa att samtidigt göra en omställning från fossila bränslen och ett skifte bort från kärnkraften.

Det är en iakttagelse som gäller också för Sverige.

Här har kärnkraften under lång tid levererat en betydande andel av elen. Och det kommer den också att fortsätta att göra under överskådlig tid.

Några förutsättningar att avveckla finns inte, vad dess motståndare än säger. Det finns heller inga planer på att göra det, tvärtemot vad en del kärnkraftsförespråkare ger sken av.

Den politik som just nu gäller klubbades 2016 av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Och innehåller visserligen det intet förpliktigande målet att all elproduktion ska vara förnybar 2040 – det vill säga att den inte ska innehålla någon kärnkraft.

Men det slogs också explicit fast att det inte finns något stoppdatum, samtidigt som energibolagen gavs incitament för att investera i sex reaktorer så att de ska kunna drivas åtminstone in på 2040-talet.

Tack och lov för det, de utgör en absolut nödvändig bottenplatta för den svenska klimatomställningen.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt