Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 08:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/europa-maste-forbereda-sig-pa-trumps-politiska-aterkomst/

LEDARE

Ledare: Europa måste förbereda sig på Trumps politiska återkomst

På torsdagen visade kongresskommittén återigen hur Donald Trump försökte kuppa sig kvar vid makten.
På torsdagen visade kongresskommittén återigen hur Donald Trump försökte kuppa sig kvar vid makten. Foto: Alex Brandon/TT

DN 23/7 2022. Hade USA hållit val i dag hade Donald Trump antagligen vunnit.

Europa måste förbereda sig på att han blir president igen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Utfrågningarna i kongressen följer ett dystert mönster. Kommittén som utreder Donald Trumps försök att välta demokratin lägger fram bevis som borde förfära vem som helst. Ändå höjer få på ögonbrynen eftersom nästan ingen längre blir förvånad. Det är som om allmänheten har blivit resistent mot expresidentens väldokumenterade attack mot det politiska systemet.

Det åttonde förhöret på torsdagen var inget undantag. Kommittén visade hur den dåvarande presidenten under tre timmar följde stormningen av Kapitolium i januari 2020 på tv från Vita huset, utan att lyfta ett finger.

I stället för att hörsamma familjemedlemmar och rådgivare som vädjade till honom att be våldsverkarna att lämna kongressen, fortsatte han att ringa senatorer för att få dem att stoppa certifieringen av valresultatet.

Vid ett tillfälle ska han ha förklarat för sin stabschef att upprorsmakarna agerade precis som de skulle. Samtidigt bedömde vicepresidenten Mike Pences livvakter att situationen var så allvarlig att de fruktade för livet, enligt flera vittnen.

Det följer på tidigare vittnesmål som har skildrat hur Trump beordrade säkerhetspersonal att släppa in beväpnade anhängare på inhägnat område så att de skulle kunna ”marschera med oss andra” mot Kapitolium.

Det kanske svåraste att ta in är hur få amerikaner som faktiskt verkar bry sig. Visst, många republikaner tror förbehållslöst på expresidentens lögner om utbrett valfusk. De är övertygade om att kongressutfrågningarna är del i en politisk häxjakt, antagligen koordinerad av den ”djupa staten”.

På frågan hur många som planerade att rösta på Trump igen, flög varenda hand upp i luften.

Men de är en tydlig minoritet. Endast omkring 25 procent av amerikanska väljare identifierar sig i dag som republikaner – och alla de är förstås inte fanatiska Trumpanhängare.

Mer bekymmersam är den betydligt större väljargrupp som lutar höger och är skeptisk till Trump personligen, men som inte tycks fästa avgörande vikt vid hans handgripliga försök att kuppa sig kvar vid makten med våld.

Faktum är att om valet mellan Joe Biden och Trump hade hållits i dag, hade Trump enligt flera mätningar vunnit. Hög inflation väger uppenbart tyngre än attacker på demokratin.

Den legendariske journalisten Bob Woodward illustrerade detta med en anekdot nyligen (MSNBC 15/7) som borde ge folk kalla kårar. Under ett framträdande inför ett 30-tal välbeställda personer i Texas häromveckan, frågade han hur många som faktiskt trodde att Trump förlorade valet 2020 på grund av fusk. Svaret: inte en enda person. På frågan hur många som planerade att rösta på Trump igen, flög däremot varenda hand upp i luften.

Det finns ljuspunkter. Mätningar visar att Trump har tappat i popularitet på grund av kongressutfrågningarna. Och det är ingen hemlighet att majoriteten av Republikanerna i Washington hellre ser Floridaguvernören Ron DeSantis – en sorts Trump med mjukare kanter – som partiets kandidat 2024.

Men att fästa sina förhoppningar vid honom vore förhastat. Många är de amerikanska politiker som varit i ropet innan de av ett skäl eller annat glömts bort. ”Vi måste förlika oss med att Donald Trump fortfarande är den populäraste politikern i landet”, för att återigen låna från Woodward.

Europa gör klokt i att lyssna.

Ämnen i artikeln

Donald Trump
USA

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt