Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/europas-energifloden-far-inte-ha-putins-hand-pa-kranen/

LEDARE

Ledare: Europas energiflöden ska inte ha Putins hand på kranen

Mardröm vid gränsen.
Mardröm vid gränsen. Foto: Oksana Manchuk/AFP

DN 16/11 2021. Den upptrappade hybridkrigföringen mot Europa visar hur farligt det är att göra sig beroende av Rysslands välvilja – och dess naturgas.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det mullrar i öster. Inte långt från Ukrainas gräns tros Ryssland nu ha mobiliserat omkring 100 000 soldater. Vad gör de där? Bara Vladimir Putin vet. Trupperna räcker knappast för en regelrätt invasion, men väl till begränsade attacker och mer än väl för att skapa ytterligare oro och instabilitet i en redan mycket känslig region.

På fredagen aviserade USA:s utrikesminister Antony Blinken att det vore ett ”allvarligt misstag” av Ryssland att upprepa de attacker på Ukraina som skedde 2014. Ukrainas försvarsminister är i sin tur på väg till Washington för rådgivning. Medieuppgifter gör gällande att USA varnat europeiska allierade för utvecklingen i området.

Kanske är det ryska syftet med uppladdningen inte mer än att skapa osäkerhet, hybridkrigets viktigaste vapen. Ukraina ska destabiliseras och hindras från att utvecklas efter egna premisser, Joe Bidens styrka testas och Nato och väst leva i ständig ovisshet om Moskvas intentioner.

Twitter aviserar Antony Blinken att ett av syftena bakom Belarus provokationer mot Polen, genom att lotsa flyktingar från Mellanöstern till den polska gränsen, kan vara att dra uppmärksamheten från den ryska upprustningen nära Ukraina.

En sak är säker: Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko lyfter inte sin frukosttekopp om inte Vladimir Putin godkänner det. Och nu fortsätter migranter att komma till det belarusiska gränsområdet, ditfösta av Lukasjenkos militär som utrustar dem med bultsaxar för att klippa sig igenom taggtråden och hotar dem med vapen om de vill resa tillbaka till huvudstaden Minsk och sina hemländer.

Det är absurt att omvärlden ännu 30 år efter kalla krigets slut ska behöva förhålla sig till regimer som gör allt – inklusive att sätta tusentals flyktingars liv på spel – för att destabilisera sina demokratiska grannar.

Och att många i väst fortfarande vill göra sig än mer beroende av Putin och Lukasjenko – till exempel genom att att låta dem stå för livsviktiga energileveranser.

Uttalandet borde tjäna som en varning för Europas ledare inte bara i Berlin.

Enligt BBC står Ryssland för en tredjedel av Europas naturgas. Två av huvudledningarna går genom Belarus. Lukasjenko har hotat att strypa dem: ”Vi värmer Europa och ändå fortsätter de att hota med att stänga sina gränser. Tänk om vi skulle stänga av naturgasen till dem?” sa han i slutet av förra veckan.

Uttalandet gav i sin tur Vladimir Putin en chans att ge sig själv rampljus som Europas räddare: ”Det skulle bryta mot vårt gasleveranskontrakt och jag hoppas det inte ska hända”, sa han i rysk tv.

Ju mer Europa förlitar sig på rysk välvilja, desto fler sådana här charader riskerar vi att få se. Nu närmar sig färdigställandet av gasledningen Nord Stream 2, som kan fördubbla gasflödet från Ryssland till Tyskland. Projektet kommer att stärka Putins kassa, det har kritiserats hårt av Tysklands grannar och allierade – och det ökar Europas beroende av Ryssland.

Hybridkrigföring med flyktingar. Truppsammandragningar nära grannländer. Lägg till de senaste dagarnas övningar med ryska och belarusiska fallskärmsjägarförband, och överflygningar med bombplan med kärnvapenkapacitet, inte långt från gränsen mot Polen. Även om Ryssland inte planerar någon militär aggression tvingar landet väst att hålla sig i beredskap och risken för misstag ökar.

”Tänk om vi skulle stänga av naturgasen till dem?” Uttalandet borde tjäna som en varning för Europas ledare inte bara i Berlin. Grannar som Lukasjenko och Putin gör det viktigare än någonsin att EU står enat.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Belarus

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt