Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-24 19:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/europas-minnen-bleknar-darfor-kan-nationalisterna-kliva-fram/

LEDARE

Ledare: Europas minnen bleknar – därför kan nationalisterna kliva fram

Ett torn för luftvärn i Österrike från andra världskriget.
Foto: Magnus Hallgren

DN 9/9 2022. Nationalisterna brukade vara en självklar del av Europas politiska landskap. Men de försvann. Varför?

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
VAL 22

Vad förklarar nationalisternas frammarsch?

Frågan började ställas efter att britterna röstat för brexit och Donald Trump valts till amerikansk president.

I Frankrike knackade Marine Le Pen på dörren till Elyséepalatset. Italiens Matteo Salvini och Nederländernas Geert Wilders växte i betydelse. Här gick Sverigedemokraterna fram i val efter val.

Många pekade på globaliseringen, som hade skapat en grupp förlorare som sökte efter något nytt. Andra på invandringen. Något rakt igenom tillfredsställande svar gavs aldrig. Långt ifrån alla som vände sig bort från de etablerade partierna hade förlorat på handel och migration.

Kanske borde frågan ha formulerats annorlunda: Varför försvann nationalisterna till att börja med?

En gång var de ju en självklar del av Europas politiska landskap. Idén om att samhällsgemenskapens kärna är en nation som endast en förutbestämd grupp kan tillhöra var under 1900-talets tidiga decennier central även för traditionella konservativa partier. Nationalisterna samlades dessutom i egna rörelser, då i mer hårdnackad form.

I Italien och Spanien nådde de under 1920- och 30-talen med olika medel hela vägen fram till makten. I Tyskland tog en särskilt radikal, totalitär och förödande version samhället i sitt grepp.

Så varför försvann nationalisterna plötsligt?

Vad var det som gjorde att nationalismen som rörelse och idé blev omöjlig i stora delar av Europa?

1930- och 1940-talets fasor brännmärkte vår kontinent. Ett gemensamt minne etsades fast. Vi lämnades med en brinnande insikt, som delades av vanliga medborgare och politiker: Här finns en dörr som är för farlig att glänta på; idéer och krafter som inte är att leka med; rörelser som inte kan kontrolleras.

Vi fick se hur det kunde gå, människans allra mörkaste sida hade blottats. Och vi ville aldrig dit igen.

Varför är nationalismen på frammarsch? Kanske för att minnen bleknar. Det förgångna försvinner i backspegeln.

Högerpartier rensade ut nationalistiska idéer. De individer som klängde sig fast vid tankegodsets mest radikala delar fann sig i ett politiskt ökenland.

När Sverigedemokraterna grundades 1988 var det till stor del av just sådana personer. I ett par fall gick engagemanget tillbaka till 1930- och 40-talet. En hade till och med anslutit till Hitlers SS.

Historiens tyngd var till en början tillräcklig för att göra SD ovalbart. Även efter att Sverigedemokraterna 2010 tagit sig in i riksdagen var den tillräcklig för att göra partiet oberörbart.

Hur skulle Kristdemokraterna, vars kusinpartier på kontinenten grundats efter kriget för att nationalisterna inte skulle få en chans att komma tillbaka, kunna göra upp? Eller de liberaler som jämte vänstern genom historien utmålats som deras främsta politiska motståndare?

Ulf Kristersson lovade förintelseöverlevaren Hédi Fried att inte samarbeta med Sverigedemokraterna.

Varför är nationalismen på frammarsch? Kanske för att minnen bleknar. Det förgångna försvinner i backspegeln.

Nuets makt och möjligheter lockar.

Liberalerna och Sverigedemokraterna grundades av helt olika anledningar, konstaterar Johan Pehrson (L) när han frågas ut i SvD, men drar inte längre några slutsatser av det. M-ledaren imponeras över SD:s ståndaktighet under tiden i motvind. Ebba Busch (KD) ser inga hinder till att Jimmie Åkesson en dag ska ta plats i Rosenbad.

På söndag kan Sverigedemokraterna bli del av ett regeringssamarbete – kanske som den största, tyngsta och mest inflytelserika parten.

Historien förpassas till historien.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Nationalism

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt