Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Farlig glidning när det fria ordet hamnar på undantag

Foto: Magnus Bard

DN 13/8 2018. Att bekämpa terrorism, hat och extremism är vällovligt, men bör inte ske genom att det fria ordet stramas åt.

Det sker som alltid i lovvärda syften. Storbritannien diskuterar för närvarande en skärpt lag för att motverka terrorism. Regeringen vill därför kriminalisera åsikter och uppfattningar som kan "stödja" terrorism, och även symboler och klädesplagg som "rimligen kan antas" utgöra stöd för terrorism. Dessutom ska det bli förbjudet att titta på material på nätet som kan underlätta terroristattentat. Efter 18 år av skärpta lagar mot terror finns kanske inte så mycket annat kvar att förbjuda.

Som ett flertal kritiker påpekat utgör dessa förslag flagranta inskränkningar av yttrandefriheten. Att planera och begå terrorattentat bör självklart vara förbjudet, men att ha åsikter om samma gärningar bör vara tillåtet. Yttrandefriheten gäller alla, och det är genom att skydda också aparta, avvikande och osmakliga yttranden som vi verkligen kan vara trygga i detta.

Därtill finns praktiska hänsyn, som att det är lättare att bevaka potentiella säkerhetsrisker om de är öppna med sina åsikter – och att journalister, akademiker och andra har legitima skäl att ta del av material som ger inblick i terroristernas arbetssätt.

Steg för steg naggas yttrandefriheten i kanten. Från höger kan man tänka sig att göra avsteg i kamp mot terrorismen, från vänster i kamp mot hat och extremism. Från auktoritärt håll föreslås inskränkningar för att man inte ser något värde i att skydda ett fritt samhälles alla uttryck. Det plumpa, obscena, provocerande, hatiska eller samhällsomstörtande ses tvärtom som tecken på ett dekadent samhälle, och statens inskränkningar som en renande kraft.

Vi ska inte heller glömma de dödliga hot som terrorister och muslimska stater riktar mot medborgare i västländer för att de satiriserat om islam och profeten Muhammed, vilket är och förblir en oerhörd och oacceptabel inskränkning av yttrandefriheten.

Området rymmer förstås svåra frågor och gränsdragningar, men den som tror på inskränkningar i goda syften rekommenderas Nadine Strossens nyutkomna "Hate – Why we should resist it with free speech, not censorship" (Oxford University Press).

Medborgarrättskämpen Strossen, som under många år lett amerikanska ACLU, visar att lagar mot oönskade fenomen som hat och hets kränker likheten inför lagen, är omöjliga att formulera rättssäkert och har en tendens att användas mot de minoriteter man avsett att skydda. Den här sortens lagar används också i allt fler syften, inklusive att förbjuda diskussion om historiska händelser och krigsinsatser.

Varje inskränkning medför personliga tragedier, men det är i riktningen mot ett alltmer inskränkt åsiktsklimat som den stora problematiken finns. Särskilt oroväckande är den snabba negativa utvecklingen i exempelvis Kina, Ryssland och Turkiet, med fängslanden av dissidenter, journalister och människorättsaktivister. Ofta tystas människor med hänvisning till samma lagar som banar vägen för undantagen i väst: nationell säkerhet, antiterrorism och att bekämpa hat. Innebörden är nämligen upp till staten att slå fast.

Fria samhällen står inte maktlösa, utan har flera möjligheter att påverka och vända denna trend. Möjligheten till asyl är, som Hynek Pallas påpekar i sin migrationsmemoar "Ex", något som ger mod och hopp till dissidenter världen över, och bidrar därmed till en friare värld. Sverige bör även kritisera andra länders kränkningar när de sker, vilket förstås också är lättare om man inte syndar själv. Det viktigaste vi kan göra är att själva respektera yttrandefriheten, också om syftet med inskränkningarna är gott.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.