Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 21:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/farligare-tider-nar-bolsonaro-greppar-rodret-i-brasilien/

Ledare

Farligare tider när Bolsonaro greppar rodret i Brasilien

Bolsonaro trivs i militärers sällskap.
Bolsonaro trivs i militärers sällskap. Foto: Fernando Souza/AFP

DN 30/12 2018. Jair Bolsonaro blandar gamla och nya auktoritära traditioner. Han förebådar en ondare tid för demokratin i Sydamerika.

DN:s ledarredaktion
Rätta artikel

Vilket är Sydamerikas största språk? Nej, det är inte spanska. Svaret är – eller var i alla fall fram till alldeles nyligen – portugisiska. 

Det säger allt om Brasiliens storlek. Och om landets betydelse för en region där alla andra länder, med undantag av Guyana och Surinam, är spansktalande.  

Den brasilianska ekonomin är Sydamerikas motor. Och den flera år långa krisen har lämnat spår även i grannländerna. Bortom hemregionen är det också Brasilien som gör avtryck – som Brics-land och med sina ambitioner om en plats i FN:s säkerhetsråd.

Dessutom fungerar Brasilien som en politisk trendsättare i Sydamerika. Kuppen 1964 och etableringen av en permanent militärregim med långtgående ideologiska ambitioner föregick och inspirerade liknande projekt i Chile och Argentina. 

När generalerna lämnade makten 1985 gav det i sin tur en skjuts åt demokratin på kontinenten som helhet. 

Brasilien skiljer sig visserligen på flera sätt från de spansktalande sydamerikanska systerrepublikerna – staten är större, ekonomin mer industrialiserad. Men landet fungerar både som en referenspunkt för och värdemätare på politikens tillstånd i regionen. 

Det är ur det perspektivet valet av Jair Bolsonaro, som svärs in den 1 januari, ska bedömas.   

Vad det är för figur brasilianarna röstat fram till presidentposten är väl känt. Bolsonaro är en före detta fallskärmsjägare som under sina nästan 30 år i kongressen svärmat för den gamla militärdiktaturen. Till vicepresident har han valt en general som öppnat för soldaternas återkomst till makten. 

Någon respekt för rättsstatens principer har heller inte Bolsonaro. Helst vill han gå i Filippinernas president Rodrigo Dutertes fotspår och låta polisen skjuta först och fråga sedan.

Allt detta kryddas med ett aggressivt kvinnoförakt samt hätska utfall mot homosexuella och andra minoriteter – samt ett intensivt klimatförnekande. Bolsonaro har visserligen tagit tillbaka löftet om att Brasilien ska lämna Parisavtalet, men reglerna för att stävja skövlingen av Amazonas tänker han fortfarande lätta på.   

Det är en osedvanligt osmaklig kombination av gamla och nya auktoritära traditioner som den tillträdande presidenten förkroppsligar.

Sammantaget är det en osedvanligt osmaklig kombination av gamla och nya auktoritära traditioner som den tillträdande presidenten förkroppsligar. 

Under valkampanjen avvisades Bolsonaros populism kategoriskt i andra länder i Sydamerika. Men hans framgångar har fött förståelse. I såväl Chile som Argentina har ledande politiker visat sig frestade att plocka i alla fall några recept ur hans kokbok.

Det finns en lång tradition av caudillos i Sydamerika: Starka män som lovar vitt och brett, kör över domstolarna, rundar kongressen, attackerar medierna och styr efter eget huvud. Historiskt har traditionen antagit olika politisk färg, men de senaste 15 åren har den skiftat i rött, när vänsterpopulister vunnit makten i en rad länder, och orsakat betydande skada: I Venezuela, liksom centralamerikanska Nicaragua, har folkstyret monterats ner. 

Ändå har Sydamerikas demokratiska ryggrad stått pall. Det hjälpte att vänsterregeringen i det största och viktigaste landet aldrig flirtade med auktoritära metoder. Liksom att den sydamerikanska högern var genuint lojal med demokratin, i bjärt kontrast mot stora delar av efterkrigstiden.

Bara genom sin politik lär Jair Bolsonaro orsaka skada. Värre är om han får Brasiliens demokrati att vackla. Och om han blir ett exempel för andra i regionen att ta efter.