Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-23 06:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/fem-brannande-fragor-som-valrorelsen-bor-handla-om/

LEDARE

Ledare: Fem brännande frågor som valrörelsen bör handla om

Dags att välja.
Dags att välja. Foto: Drago Prvulovic/TT

DN 14/9 2021. Få ner gängkriminaliteten och långtidsarbetslösheten. Stärk sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Lägg till Sveriges roll i klimatomställningen. Det är frågorna som behöver diskuteras fram till valet.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

I dag öppnar riksmötet. Det markerar starten på riksdagens arbetsår, som är det sista innan nästa val.

Fram till dess kommer politikerna att mötas i debatter och presentera sin politik, men långt ifrån alla frågor kommer att hinnas med. Däremot finns det fem som är särskilt brännande.

1. Ingenting är mer akut än klimatet. FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport visar att vi är på väg att missa Parisavtalets 1,5-gradersmål, vilket skulle få förödande konsekvenser.

Om Sverige ska ha en chans att klara sin del av åtagandena behöver det klimatpolitiska ramverket stramas upp, en ny energipolitisk överenskommelse utformas och utsläppen från transportsektorn minska omedelbart.

2. En annan fråga som inte kan vänta är kriminaliteten. Visserligen har andelen personer som misstänks för brott minskat mellan 2007 och 2018 inom samtliga studerade grupper, enligt Brås rapport från augusti. Däremot har andelen som är misstänka för vissa brott ökat, nämligen narkotikabrott, sexualbrott och dödligt våld (inklusive försök).

Vidare visar rapporten vilka människor som löper störst risk att bli kriminella, vilket understryker varför debatten inte får stanna vid hårdare straff, även om det också kan vara nödvändigt. Som Brås enhetschef sa när rapporten var färsk vet vi ”väldigt lite om de bakomliggande processerna till den överrepresentation som finns”. Samtidigt är möjligheterna att sätta in rätt förebyggande åtgärder större ju mer specifikt faktaunderlaget är, och här borde politikerna tävla om att lägga fram de skarpaste och mest träffsäkra förslagen.

3. Samma sak gäller skolan. I början av månaden slogs det – oklart för vilken gång i ordningen – fast att Sveriges skolsystem gynnar resursstarka elever. Nu var det i en avhandling från Uppsala Universitet som det konstaterades att skolan inte klarar av sitt kompensatoriska uppdrag, utan i stället förstärker barns ojämlika livschanser.

Tillsammans med att elevernas generella resultat är för låga har det gjort att allt fler partier har börjat ompröva sin skolpolitik, exempelvis när det gäller antagning via kö, skolpengens uppbyggnad och läroplanens innehåll. Den diskussionen behöver, med Ulf Kristerssons (M) ord, fortsätta ända in i kaklet. Inte minst eftersom det är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot utanförskap och gängkriminalitet.

Politikerna har en rad utmaningar att ta sig an. Men dessa fem områden kräver ett särskilt fokus.

4. Så är det även med insatser mot arbetslöshet. Trots att Sverige har den högsta sysselsätttningsgraden i EU och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsanalytiker bedömer att arbetslösheten i slutet av nästa år kommer att vara tillbaka på prepandemiska nivåer ökar långtidsarbetslösheten.

I somras var antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen som varit utan arbete i tolv månader eller mer närmare 190.000, vilket är en ökning med cirka 25.000 jämfört med för ett år sedan. Förutom att den nya las-överenskommelsen med flexiblare uppsägningsregler och ökade möjligheter till fortbildning kan hjälpa till att få ner siffrorna på sikt krävs satsningar på matchning, yrkesutbildningar och enklare jobb.

5. Ytterligare områden som är i behov av statliga stöd efter corona är vård och omsorg. Vården eftersom köerna måste betas av och marginalerna för personalen bli större. Äldreomsorgen, då coronakommissionens första delbetänkande blottlade stora brister som det årligen kommer att kosta flera miljarder kronor att åtgärda.

Steg ett är att rikspolitikerna enas om att höja de generella statsbidragen och lovar att de ska hålla över tid. Därefter bör ett förstatligande av sjukvården utredas, så att den kan bedrivas på ett jämlikt sätt i hela landet.

Politikerna har en rad utmaningar att ta sig an. Men dessa fem områden kräver ett särskilt fokus – både under det kommande riksdagsåret och i valrörelsen.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Riksdagen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt