Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-15 13:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/finland-ar-stort-men-nato-ar-storre/

Ledare

Finland är stort, men Nato är större

Behöver fler vänner.
Behöver fler vänner. Foto: Anders Wiklund/TT.

Under coronapandemin har behovet av internationellt samarbete visat sig vara skriande. Det räcker inte att i detta läge fördjupa samarbetet med Finland. 

När USA nu flyttar drygt en tredjedel av sina trupper från Tyskland till andra Natoländer är det en historisk bantning av den amerikanska närvaron på tyskt territorium, som går tillbaka till andra världskriget.

Beslutet grundar sig i att president Trump anser att tyskarna inte betalat sin del för försvaret av Europa. Det är blott en i raden av händelser som hade varit svåra att föreställa sig för 15 år sedan, men som blivit skåpmat 2020.

Coronakrisen har dragit saker till sin spets och den sargade stabiliteten i omvärlden är nu ett faktum. Samtidigt kvarstår de säkerhetspolitiska hot Sverige brottades med före pandemin. 

För det allianslösa Sverige är det läge att se sig om efter vänner att hålla i handen.

Det förekommer ryska kränkningar av vårt och våra grannars territorium både på marken, till sjöss, i luften och i cybervärlden. Desinformation planteras noggrant av främmande makt.

Vi går mot en historisk ekonomisk kris globalt. Populister präglar världspolitiken och internationellt samarbete ifrågasätts. I bakgrunden av allt detta hotar dessutom klimatförändringarna, som förväntas ge upphov till fler infekterade konflikter om land och resurser.

För det allianslösa Sverige är det läge att se sig om efter vänner att hålla i handen. Trots att vårt land ofta framställt sig som neutralt, har vi ofta stått på Natos sida – dock utan det skydd som fullvärdigt medlemskap innebär. Medan ett angrepp av ett Natoland ses som ett angrepp på alla, är en attack mot Sverige just en attack mot Sverige.

onsdagens DN Debatt presenterade regeringen ett värdlandsstödsavtal med Finland. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser att världen förändras och att våra militära relationer är avgörande för försvaret av och stabiliteten i vår region.

Artikeln är i mångt och mycket ett brandtal för internationellt säkerhetspolitiskt samarbete generellt, och för var och en av Sveriges relationer. Frågan blir därför varför Hultqvists resonemang mynnar ut i slutsatsen att vi bör fördjupa samarbetet genom värdlandsstödsavtal med blott ett enda land – Finland. 

Finland är förvisso geopolitiskt viktigt, och en gammal vän till Sverige som delar våra intressen och inställning till situationen i Östersjöområdet. 

Men om samarbete med andra är bra, borde inte regeringen applicera sitt tänkande på resten av våra allierade?

Med en alltmer inåtvänd och nyckfull amerikansk president, och en auktoritär utveckling i Turkiet, har svenska Natoanhängare fått svårare att argumentera för medlemskap.

Men detsamma gäller försvarsalliansens motståndare. Om USA drar tillbaka trupper från Tyskland – en Natomedlem – är det då troligt att de i händelse av kris skickar dem till Sverige, som saknar garantier? 

Också i dag är vår säkerhet beroende av den transatlantiska länken.

Den så kallade alliansfriheten har alltid hängt på vår särskilda relation till Vita huset – Sverige har hela tiden mer eller mindre officiellt räknat med att få stöd från USA om det smäller. Också i dag är vår säkerhet beroende av den transatlantiska länken. Att hålla amerikanerna på gott humör förblir en uppgift för en svensk försvarsminister, oavsett om Sverige sitter med vid Natos förhandlingsbord eller står bredvid och tittar på. Det borde regeringen inse.

I relation till det svensk-finska försvarssamarbetet har Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna föreslagit att rätten att ge eller be om militärt stöd utvidgas från att enbart gälla Finland till att inkludera även andra allierade. 

Det är den logiska slutsatsen av försvarsministerns resonemang och, i brist på politisk vilja till Natomedlemskap, ett realistiskt nästa steg för att säkra freden i dessa tider av förändring.

Ämnen i artikeln

Nato
Finland
Donald Trump
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt