Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

FN skapar ingen stat

En uppgradering från ”enhet” till ”stat”, fortfarande bara med observatörsstatus i FN, kan verka marginell. Likväl är detta den palestinske presidenten Mahmoud Abbas begäran när han i morgon, torsdag, framträder inför generalförsamlingen. Och någon bisak är aldrig det som vilar på minerad mark.

Generalförsamlingen röstar säkert ja, eftersom 132 av 193 medlemmar redan har erkänt Palestina som stat och enkel majoritet räcker. Men så länge Israel säger nej gör USA det också. Det palestinska försöket förra året att bli fullvärdig medlem i FN stupade redan inför utsikten av ett amerikanskt veto i säkerhetsrådet.

EU är delat. Frankrike tänkar rösta ja, Tyskland brukar stödja Israel. Storbritannien är numera positivt till en palestinsk uppgradering under vissa förutsättningar, till exempel att Abbas återvänder till förhandlingsbordet utan ultimativa villkor.

I Sverige har regeringspartierna varit oense. Utrikesminister Carl Bildt (M) har dröjt med besked, Centern vill ha ett svenskt ja och tidigare nejsägarna FP och KD tycks vara på väg att luckra upp sitt motstånd. Hur Sverige till sist röstar lär bero på resolutionens ordalydelse.

Två saker är enkla att konstatera: Israel ockuperar palestinsk mark, vilket strider mot folkrätten, men ett symboliskt FN-beslut förändrar ingenting. En varaktig lösning på konflikten är fortfarande bara möjlig att åstadkomma genom förhandlingar mellan israeler och palestinier.

Abbas argument, att ge en ny impuls till fredssamtal, är tvivelaktigt. Risken är att taktiken blir kontraproduktiv, att den israeliska regeringen tar chansen att hävda att palestinierna söker ensidiga svar och därför bryter mot Osloavtalet från 1993. Det kan också gynna de värsta hökarna i det israeliska nyvalet i januari.

Skulle Abbas utnyttja sin nya status till att försöka nå palestinskt medlemskap i andra FN-organ uppstår ytterligare faror. Det är lätt att gissa hur Israel skulle reagera på till exempel anmälningar för krigsförbrytelser till Internationella brottmålsdomstolen.

I väst ser en del en uppgradering i FN som ett sätt att stötta Abbas i den interna palestinska maktkampen. Striderna i Gaza nyligen och terrorraketerna mot Israel höjde Hamas prestige och fick presidenten på Västbanken att verka irrelevant. Eftersom de praktiska effekterna av Abbas diplomati sannolikt blir högst begränsade kan det intrycket bestå.

Hamas har tidigare stenhårt motsatt sig FN-processen, eftersom den kunde tolkas som ett indirekt erkännande även av Israels rätt att existera. Inför omröstningen har Hamas plötsligt bytt fot och välkomnat Abbas initiativ, men vad det betyder är oklart. Enligt Hamas premiärminister i Gaza är målet fortfarande att upprätta en självständig stat på ”all palestinsk mark”, vilket inte ger plats för något Israel.

Den politiska klyftan mellan Hamas enpartistyre i Gaza och Abbas bräckliga regim på Västbanken är ett stort hinder på vägen mot en verklig palestinsk stat. Hur den ska se ut är också allt annat än klart. De flesta är överens om att 1967 års gränser ska utgöra basen för en överenskommelse, men vissa bosättningar är för stora för att flyttas och det måste palestinierna kompenseras för i form av annan mark.

De palestinska flyktingarna från 1948 är en annan stötesten. Israel kan omöjligt acceptera allas rätt att återvända, men palestinierna har inte klarat att ge upp det kravet. Jerusalems framtida ställning måste också kompromissas fram.

Alla dessa komplicerade problem hänger ihop, men kommer inte att lösas i FN utan av parterna. Meningsfulla kompromisser behövs från båda sidor, och USA borde äntligen engagera sig igen för att hjälpa till.

Israel hotar inte längre med ekonomiska bestraffningar av palestinierna på grund av FN-frågan. Bäst vore faktiskt om israelerna själva röstade ja till uppgraderingen, som en invit till nya samtal. Ett Israel i fred och säkerhet förutsätter att även palestinierna vinner rätten till en egen och livskraftig stat.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.