FN står i vägen för de mänskliga rättigheterna - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

FN står i vägen för de mänskliga rättigheterna

Foto: Johan Nilsson/TT

DN 18/4 2018. Fred är inte bara något man upprätthåller, den behöver i praktiken också skapas, aktivt. Det minsta man kan begära är att FN:s dysfunktionella säkerhetsråd inte hindrar det arbetet.

FN:s säkerhetsråd håller i veckan informellt möte på Dag Hammarskjölds gård Backåkra i Skåne. Högst på agendan står förstås de missiler som USA, Storbritannien och Frankrike i helgen avfyrade mot den syriska regimen, med Natos goda minne. FN:s generalsekreterare António Guterres har varnat för att låta situationen eskalera.

Och formellt har förstås dessa tre länder verkligen kört över säkerhetsrådet. Formellt är attackerna ett brott mot folkrätten. Men det är uppenbart att de senaste sju årens officiella FN-strategi – att i tal fördöma den syriska regimen men i handling inte göra något – inte alls har hjälpt freden. Tvärtom är den totala avsaknaden av konsekvenser orsaken till att den syriske diktatorn Bashar al-Assad kunnat fortsätta sin slakt på civilbefolkningen.

FN kom till efter andra världskrigets slut, och syftet med organisationen var att verka för hela kartan av mänskliga rättigheter, från rätten att inte leva i slaveri, till yttrandefrihet, till rätten till utbildning. I praktiken är rättigheterna snarare målbilder. Det finns därtill olika syn på hur dessa målbilder ska förverkligas, men viljan att göra det ska vara gemensam. Det är den dock inte.

Det är ett evigt dilemma: Ska man utöva press på odemokratiska element genom att utestänga dem, eller hoppas kunna föra dem i rätt riktning genom att inkludera dem? FN valde den senare vägen, och den har tydliga nackdelar. De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina – har dessutom inbördes olika intressen, och därtill rätt att blockera gemensamma beslut med ett veto.

I praktiken är FN stympat. Kanske borde säkerhetsrådets uppdrag som sådant tänkas över.

I fallet Syrien är det Ryssland och Kina som hela tiden sätter sig på tvären mot ett ingripande. De stödjer diktatorn Bashar al-Assad. För vad är väl kemvapenattacker värda jämfört med den militärbas som Ryssland nu gjort permanent i Syrien, och Kinas politiska intressen? Inget av dessa länder är demokratier, men ändå värderas deras åsikter i praktiken högre än andra länders, och högre än det syriska folkets mest grundläggande mänskliga rättigheter.

FN:s säkerhetsråd får ignorera veton ifall internationell fred och säkerhet står på spel, men den reservationen görs nästan aldrig. I praktiken är FN stympat. Kanske borde säkerhetsrådets uppdrag som sådant tänkas över. Det ska ”upprätthålla världsfred”, heter det. Men fred är inte bara något man upprätthåller, den behöver också skapas, aktivt. På många vis är exempelvis det av fredsvänner så avskydda Nato därför en bättre skapare av fred än FN – och därtill mer demokratiskt till både sin struktur och sina medlemsländer, undantaget Turkiet.

Helgens attacker mot Syrien lämnar mycket att önska. De undvek nogsamt viktiga ryska mål i landet, och därtill utannonserades operationen i så god tid att den syriska regimen lär ha hunnit evakuera all militärmateriel och rädda den undan faktisk förstöring. Därmed var missilerna tämligen verkningslösa. Men en halvhjärtad markering är bättre än ingen markering, och den kan rädda liv. Troligen kommer Bashar al-Assad nu tänka sig för innan han överväger att sätta in kemvapen mot civilbefolkningen nästa gång. 

Ingen vill ha ett nytt Irak, med maktvakuum och kaos. Att skapa fred är ett grannlaga uppdrag, och kanske klarar inte FN detta. Men organisationen kan åtminstone se till att dess medlemmars egenintressen inte förhindrar att andra krafter griper in. FN måste, kort sagt, sluta stå i vägen för de mänskliga rättigheternas förverkligande.  

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.