Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Folk kommer att jämföra druvor – inte alkoholhalt

Foto: ANDERS WIKLUND / TT

DN 16/4 2018. Ekogårdar, ysterier och dryckesproducenter är framtidens levande landsbygd. Gårdsförsäljning skulle gynna både dem och trakterna där de verkar.

Kommer riksdagen köra över regeringen? Det ser så ut. Nu öppnar socialutskottet för att tillåta gårdsförsäljning, det vill säga att vingårdar, musterier, bryggerier och destillerier säljer sina drycker på plats. Motståndarna menar uppbragt att vi därmed skulle luckra upp monopolet. 

Men ett monopol är inte längre möjligt, och Systembolaget har redan fått tänja på sina mest rigida gränser. Man har öppet längre om kvällarna, och på lördagar. Fortfarande strikt reglerat, förstås. Och det ska det vara, både där och på alla utskänkningsställen. 

Alkohol måste hanteras med försiktighet. Det handlar inte om att vi inte anses vara tillräckligt vuxna – såsom frihetliga element irriterat brukar sucka – utan om att detta är en beroendeframkallande drog som medför stora kostnader, både för samhället och för individen. 

Därför är Systembolaget en i grunden bra idé. Det är dessutom, på goda grunder, den samhällsinstitution som år efter år visar sig åtnjuta absolut störst förtroende hos svenska folket.

Dryckesnäringen upplever just nu en närmast explosionsartad renässans.

Nu uttrycker Systembolaget oro inför hur det alls är möjligt att säkra bolagets framtida existens när man tillåter gårdsförsäljning. ”I debatten låter det som att en sådan kombination skulle vara möjlig, trots att två utredningar visar motsatsen”, står det på bolagets hemsida.

Även socialminister Annika Strandhäll (S) menar att det i praktiken inte går att kombinera gårdsförsäljning med det statliga monopolet. ”När Moderaterna själva satt i regeringen utredde de det här två gånger och det landade båda gångerna i att det inte var förenligt”, sade hon till Aftonbladet förra sommaren (15/8 2017).
IOGT påstår samma sak i debattartiklar. 

Detta är direkt felaktigt.

Den första utredningen om gårdsförsäljning är från 2010. Då föreslogs en modell där gårdsförsäljning i mindre mängd tillåts i samband med föreläsningar, studiebesök och liknande. Detta förutsatt att tillverkaren först fått tillstånd. 

Den andra utredningen kom 2011 och handlade om servering av alkoholhaltiga drycker på särskilda boenden för funktionshindrade och äldre. Även den gjorde tummen upp, med reservation för att man borde ordna med någon form av tillstånd.

Dryckesnäringen upplever just nu en närmast explosionsartad renässans. Det gäller inte minst bryggerierna. 1995 fanns bara 15 bryggerier kvar i Sverige. Nu är de 413 stycken, och 86 procent av dem skulle gärna ha gårdsförsäljning, enligt Lantbrukarnas riksförbund. 

Utvecklingen hänger ihop med det ökade intresset för det lokalproducerade, småskaliga och hantverksmässigt högkvalitativa. Alkoholproducenterna ger bortåt 5 000 jobb lokalt, och utgör i praktiken den nya sortens lantbruk, den som tar vid när mjölkproduktionen till och med i industristorlek fått allt svårare att bära sig. 

Så är också ekogårdar, ysterier och dryckesproducenter framtidens levande landsbygd. Dessa småskaliga lantbruk har allt att vinna på att utveckla sin verksamhet, trakterna där de verkar har allt att vinna. 

Ett besök på en gård där man kan gå på rundtur, dryckesprovning och köpa med sig ett par flaskor hem skulle också ge liv åt annan besöksnäring, som hotell, restauranger och lokala sevärdheter. 

Systembolaget behöver inte oroa sig för konkurrens. Det rör sig om små producenter som säljer i små upplagor, ofta rätt dyrt. Deras kunder skulle framför köpa allt en upplevelse. Det är druvor och humlesorter de jämför – inte alkoholhalt.

Professor Sven Andréasson svarar: Monopolet faller om gårdsförsäljning blir verklighet

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.