Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 12:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/for-manga-liv-forstordes-av-spelmissbruk-innan-motatgarderna-kom/

Ledare

Ledare: För många liv förstördes av spelmissbruk innan motåtgärderna kom

Illustration: Magnus Bard

Äntligen får Sverige en nationell strategi mot spelberoende. Att känna en tvingande impuls att spela om pengar är nämligen inte en fråga om svag personlig karaktär.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det är snart tio år sedan spelberoende, också benämnt hasardspelssyndrom, blev en medicinsk diagnos. Efter medicinen fångade politiken och juridiken upp problemen och sedan 2018 finns de sjukas rätt till stöd och behandling som vid andra beroendetillstånd. En uppdaterad spellag började gälla 2019, vilket var på tiden, eftersom ett upplägg där företag hade juridisk hemvist på Malta placerade spelarna bortom svenskt konsumentskydd.

Regeringens besked på DN Debatt i fredags, att Sverige ska arbeta strategiskt mot spelberoendet och föra in frågan under samma komplex som narkotika-, dopning-, tobaks- och läkemedelsproblem, var därför välkommet.

Det fanns redan i april förra året tydliga indikationer på att missbruket ökade som en följd av de nya levnadsmönstren under pandemin, och den 2 juli 2020 kom en tillfällig spelförordning som tvingar spelbolagen med licens i Sverige till ett beloppstak på 5.000 kronor per spelare och vecka, att spelare bara ska ha ett spelkonto, att bolagen ska begära en insättningsgräns av spelarna samt en begränsning av konstruktionerna med ”bonusar” på max 100 kronor.

Vad de här reglerna ger för skydd för den spelare som redan sitter fast i ett missbruk är oklart, eftersom det finns en myriad spelbolag med licens att vända sig till (och även aktörer utanför licenssystemet). Men förhoppningsvis kan de fungera som en broms för dem som är på väg i den riktningen.

De som lever med diagnosen spelberoende har 15 gånger förhöjd självmordsrisk

Spelförordningen som gäller under pandemin visar att det finns kunskap om vilka spelformer som är farligast. Frågan är om det inte borde leda till mer långtgående licenskrav gentemot särskilt farliga spelformer.

Spelens snabbhet, deras lättlillgänglighet, att de opererar med ”digitala pengar” samt att spelarna själva bestämmer insatsen gör dem till så kallade högriskspel.

Graden av cynism från spelbolagen är ofta frånstötande. Spelen är mycket vetenskapligt uppbyggda för att fånga in spelarna.

”Den mänskliga hjärnan har ett belöningssystem som triggas av saker som arten behöver för sin fortlevnad: äta, dricka och ha sex, till exempel”, berättade Anders Håkansson, medicinprofessor i spelberoende i DN:s uppmärksammade serie (3/3 2019).

Bolagen har konstruerat telefonspel som med visuella effekter och särskilda ljud ofta ger spelaren upplevelsen av att vara väldigt nära en vinst. Utfallet är naturligtvis en förlust men forskning har visat att ”näravinster” också utlöser dopamin i hjärnans belöningssystem.

Oddsen är på spelbolagens sida.
Oddsen är på spelbolagens sida. Foto: Karin Wesslén / TT

Den som är fast i sitt missbruk behöver inte ta sig till en byggnad med ett kasino. De har kasinot på armlängds avstånd 24 timmar per dygn. För de här spelen beräknar Folkhälsomyndigheten att spelare med ett problematiskt beteende svarar för tre fjärdedelar av omsättningen (Läkartidningen 14/11 2018).

Det går naturligtvis att spela på ett ansvarsfullt sätt. Och det finns många seriösa aktörer på marknaden. Men det krävs tydliga regler så att spelbolag inte kan tillverka produkter som syftar till att snärja dem som fastnat i ett missbruk eller som har förutsättningar att göra det.

Samhällets naivitet inför spelberoendet har ödelagt familjer, relationer och enskildas privatekonomi. Det är känt att diagnosen höjer risken för självmord 15 gånger.

För alltför många kommer insikten om att det måste finnas en samlad strategi mot detta folkhälsoproblem för sent.

Ämnen i artikeln

Bard

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt