Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

För Republikanerna är HD viktigare än kvinnorna

Christine Blasey Ford svär eden i senatens justitieutskott.
Christine Blasey Ford svär eden i senatens justitieutskott. Foto: IBL

DN 1/10 2018. Nog för att utnämningar av ledamöter till USA:s högsta domstol har varit politiserade redan förut. Men striderna brukar inte utkämpas så tätt inpå ett val som den aktuella kring Brett Kavanaugh. Metoorörelsen har dessutom tillfört en ny dimension.

I torsdags satt Christine Blasey Ford inför senatens justitieutskott, kvinnan som anklagar Kavanaugh för att ha försökt våldta henne på en fest under gymnasietiden. Hon var känslosam men samlad och övertygande.

Kavanaughs svar var ursinnigt, han nekade indignerat till allt och beskyllde Demokraterna för karaktärsmord. Anfall var kanske hans bästa försvar, men det gav knappast intrycket av en eftertänksam domare lämpad för HD.

Dramat fortsatte med att ett par republikanska senatorer vacklade till, och tvingade fram en veckas FBI-utredning av saken. Det finns också andra besvärande vittnesmål från kvinnor om Kavanaughs uppträdande i unga år.

Den som säger ja till Kavanaugh tar ställning för hans version, vilket innebär risker i mellanårsvalet till kongressen

Nya uppgifter kan dyka upp. Sannolikt kommer senaten, där Republikanerna har en knapp majoritet, ändå att godkänna Kavanaugh till slut. Bevisläget är knepigt när det gäller en händelse för 36 år sedan. Och chansen att skapa en pålitlig konservativ majoritet i HD ett par decennier framåt kanske inte återkommer.

Republikanerna har i alla fall ett dilemma. Både Blasey Ford och Kavanaugh kan omöjligt tala sanning. Den som säger ja till Kavanaugh tar ställning för hans version, vilket innebär risker i mellanårsvalet till kongressen den 6 november. Fler kvinnor än män röstar.

För ovanlighetens skull sitter Donald Trump mest på läktaren, frånsett enstaka utbrott till stöd för Kavanaugh. Presidenten skulle kunna byta kandidat, men avskyr prestigeförluster och det är inte säkert att processen i så fall hinner i mål före valet.

Där väntas Demokraterna vinna kontrollen över representanthuset. Det finns en liten möjlighet att majoritetsläget tippar även i senaten. Då skulle en gammal republikansk taktik kunna användas: rata alla Trumps domarförslag. Republikanernas kalkyl torde vara att det är viktigare att få in Kavanaugh i HD än att behålla makten över kongressen. Domarna sitter på livstid och har stort inflytande på amerikansk politik.

Metoorörelsens kraft ska inte underskattas. Bara att senatorerna lyssnade till Blasey Fords historia utgör en samhällsförändring, likaså att Kavanaughs vänner inte törs bara avfärda henne.

Stora skaror av kvinnliga väljare har redan övergett Republikanerna på grund av Donald Trumps sexism och vulgära stil. Många fler kvinnor än tidigare ställer också upp som kandidater i valet. Högkonjunkturen borde gynna presidentens parti, men hans förtroendesiffror är fortsatt bedrövliga.

Republikanerna hoppas nu att kampen om HD får fart på deras väljarbas, i stor utsträckning vita män. Demokraterna behöver bara två mandat till för att få majoritet i senaten, men har fler kandidater uppe för omval och ofta i delstater som Trump vann 2016.

USA är inte bara New York och Kalifornien. I mellanvästern finns gott om konservativt präglade delstater. Det är heller ingen slump att två demokratiska senatorer från sådana ännu inte har bestämt hur de ställer sig till Kavanaugh.

Tumultet har redan förstärkt polariseringen i Washington ytterligare och skadat HD. Att föra fram en annan domare vore naturligt, men det skulle inte lösa problemet.

HD ska vara en oväldig kontrollinstans, inte en arena för ideologisk gyttjebrottning. Den borde heller inte lägga sig i allt. Låt kongressen sköta politiken.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.