Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Förbättra i små steg

Om det svenska skolsystemet varit ett börsnoterat företag, så hade aktiekursen förblivit i stort sett oförändrad i går.

Skolverkets redovisning av de internationella undersökningarna PIRLS och TIMSS visade att flertalet kurvor över svenska elevers färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap fortsätter att peka nedåt. Men resultaten låg nog i linje med de flestas förväntan.

Om mätningarna nu börjar avdramatiseras vore det positivt, för detta är inte något skol-VM. Värdet ligger inte främst i rankningen av länderna utan i möjligheterna att finna mönster som kan hjälpa oss att förbättra utbildningen. Dessutom är sambanden sällan entydiga.

I ett pressmeddelande riktade Lärarnas riksförbund i går uppmärksamheten mot att de svenska lärarna är mer missnöjda med sitt yrkesval än kolleger i andra EU-länder. Frustration kan förebåda avhopp och växande svårigheter att klara nyrekryteringen till yrket. Så nog var uppgiften om ett utbrett missnöje oroande.

Men tittar man på svaren från lärare i andra delar av världen finner man att andelen nöjda lärare är ännu lägre i Japan och Sydkorea, två länder som tillhör de allra främsta i både matematik och naturvetenskap. Så uppenbarligen är det inte så enkelt som att glada lärare ger goda elevresultat.

Över huvud taget bör de delar av undersökningarna som bygger på enkäter tas med en nypa salt. Såväl språkliga som kulturella skillnader kan ge svar som inte är jämförbara över nationsgränserna.

Intressantare är de långsiktiga trenderna i själva ämnesproven. Läsning har traditionellt varit en stark svensk gren. Läskunnigheten i den vuxna befolkningen har i flera hundra år varit hög. Tidiga internationella undersökningar placerade också svenska skolelever i internationell topp. De senaste tio åren har dock trenden varit negativ.

Nyheten i PIRLS 2011 är att kurvorna över läsning av skönlitteratur och facklitteratur delar på sig. Medan den förra planar ut fortsätter den senare att peka nedåt.

Det mest positiva i rapporterna var att en kurva för första gången sedan millennieskiftet vänt uppåt: För elever i årskurs 4 var resultaten i naturvetenskap 2011 något bättre än 2007.

Eftersom det i denna åldersgrupp inte finns fler undersökningar att jämföra med är det för tidigt att tala om ett trendbrott. Den samlade bild man får om man även tittar på tidigare undersökningar i andra årskurser blir ändå att svenska elever hävdar sig bättre i naturvetenskap än i matematik.

Utbildningsminister Jan Björklund överlämnade i går ett förslag till lagrådet om att lågstadieeleverna ska få en timme mer matematik i veckan. Ele­verna arbetar för mycket självständigt, menar han. Därför krävs mer katederundervisning.

”Katederundervisning” är tyvärr ett ord som får skolpolitiska debattörer att krypa ner i gamla skyttegravar: för eller emot en återgång till en skola med ett mer traditionellt arbetssätt? Men det intressanta är inte själva ordet och dess känsloladdning utan hur det faktiskt ser ut i svenska klassrum.

I jämförelse med länder som har bättre resultat i matematik sitter svenska skolelever mycket ensamma och räknar uppgifter i boken. Den uppenbara fördelen med det arbetssättet är att alla kan arbeta i sin takt. Men med tiden har insikten vuxit sig allt starkare att det finns en baksida: eleverna blir för ensamma. En del tappar farten. Andra jobbar på trots att de inte riktigt förstått vad de gör.

Mer av lärargenomgångar och mer av samtal om matematik där hela klassen deltar kan därför vara en del av svaret på hur svenska elevers kunskaper i matematik ska förbättras. Men ”katederundervisning” räcker inte.

Framför allt borde lärare uppmuntras att gemensamt utvärdera och successivt förbättra sina metoder. Det är den viktigaste lärdomen från Japan och andra östasiatiska länder som nått längre inom matematikundervisningen.

DN 11/2 2012

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.