Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 08:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/forhandlingar-med-putin-ar-inte-vatten-varda/

LEDARE

Ledare: Förhandlingar med Putin är inte vatten värda

Inte ens Erdogan kunde få Putin att hålla vad han lovat.
Inte ens Erdogan kunde få Putin att hålla vad han lovat. Foto: Atta Kenare/AFP

Dagen efter att Ryssland slutit ett avtal om att låta spannmål färdas från ukrainska hamnar bombades hamnen i Odessa. Det måste bli slutet för ”vi måste prata med Ryssland”-doktrinen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Bläcket på avtalet om att låta spannmål skeppas från ukrainska hamnar hade knappt hunnit torka innan ryska kryssningsrobotar slog ner i Odessa. Det som FN:s generalsekreterare António Guterres hade kallat en ”överenskommelse för världen” visade sig inte vara värd pappret den var skriven på.

Avtalet slöts i Istanbul och var tänkt att skapa ”trygga korridorer” så att fartyg skulle kunna passera in och ut ur tre hamnar vid Svarta havet, bland annat den i Odessa. Det började formellt gälla måndagen den 25 juli under överinseende av turkiska, ryska och FN-tjänstemän. Fri passage för ukrainskt spannmål hade kunnat rädda tusentals människor i Afrika och Mellanöstern från svält och hungersnöd.

När ryska robotar slagit ner i Odessa försökte utrikesminister Sergej Lavrov ändå använda avtalet för att plocka propagandapoäng när han besökte Egypten, som förra året importerade fyra femtedelar av sitt vete från Ukraina och Ryssland.

Lavrov påstår att Ryssland kommer att efterleva avtalet, men förtroendeskadan är redan skedd. Ukrainska UD beskrev robotattacken på Odessa som en spottloska i ansiktet på FN och Turkiet, och den amerikanske utrikesministern Antony Blinken menade att det undergräver tilltron till Rysslands åtaganden.

Vi borde inte bli förvånade – både i Syrien och Ukraina har Ryssland utnyttjat avtal och vapenstillestånd för kortsiktiga strategiska vinster.

Lördagens attack måste därför bli spiken i kistan för ”vi måste prata med Ryssland”-doktrinen. Putin struntar helt enkelt i ingångna avtal. Inte heller Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kunde få honom att leva upp till sina löften.

Både i Syrien och Ukraina har Ryssland utnyttjat avtal och vapenstillestånd för kortsiktiga strategiska vinster.

Eftersom förhandlingsspåret är dött finns det nu tre sätt som kriget kan sluta på.

Antingen så erövrar Ryssland stora delar av Ukraina. Det får inte hända.

Eller så sker ett regimskifte i Moskva – men det kan Ukrainas allierade inte sätta sitt hopp till.

Den möjlighet som återstår är att ge ukrainarna det stöd som krävs för att de ska kunna avsluta konflikten på sina egna villkor, inte Putins.

Ett första steg vore att effektivisera vapenleveranserna, som hittills har kommit pö om pö baserat på vilket materiel som råkar ha funnits på lager i väst. Framöver vore det bättre om Sverige och andra länder kunde samordna sina vapenleveranser och specialisera sig på olika förmågor, allt för att maximera både sina försvarsindustriers och Ukrainas potential.

Europa och USA måste också göra mer för att mota den ryska propagandan i grind. Hittills har Kreml framgångsrikt lyckats sprida sitt narrativ att matbristen beror på västs sanktioner, men att Ryssland står redo att exportera vete och gödsel. Så sent som för några veckor sedan lät det som om Senegals president Macky Sall, som också är ordförande för Afrikanska unionen, hade lånat Putins talepunkter om just detta.

Om ukrainskt spannmål kommer att kunna färdas över Svarta havet återstår att se. Men vi måste utgå från att inget avtal med Ryssland är vatten värt.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt