Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 21:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/forsok-inte-forsta-putin-lyssna-pa-hans-motstandare/

LEDARE

Ledare: Försök inte ”förstå” Putin – lyssna på hans motståndare

Talar bara maktspråk.
Talar bara maktspråk. Foto: Ivan Sekretarev/AP

DN 28/12 2021. Det bästa sättet att få avspänning i Europa är inte att försöka ”förklara” Vladimir Putins handlande utan att arbeta för ett demokratiskt Ryssland.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Den prisbelönta utrikeskorrespondenten Magda Gad hade en besvärlig julhelg på Twitter.

Det började med att Gad retweetade Harvardprofessorn Stephen Walts ord: ”Mycket svagare länder (till exempel Ryssland) kan också ha äkta säkerhetspolitiska farhågor”. ”Exakt så”, kommenterade Gad.

Och visst är meningen sakligt sann. Men den får en obehaglig undertext av Rysslands vapenskrammel vid Ukraina, president Putins syn på området som rysk intressesfär och på Kremls krav att få bestämma vilka länder som ska få vara med i Nato.

Gad fick stora mängder kritik. Men också visst medhåll från den vanliga skaran svenskar som ända sedan kalla krigets dagar stått i kö för att ”förklara” varför Sovjetunionen/Ryssland agerat på ett visst sätt.

Just ”förklara” brukar vara ett nyckelord. Man kanske inte vill ”försvara” diverse invasioner och aggressioner, brukar det heta, men det är viktigt att ”förstå” vad som ligger bakom.

Problemet är bara att förklaringarna och förståelsen alltid dyker upp just när Moskva får omvärldens fullt befogade kritik för sitt hotfulla och maktfullkomliga beteende – som i samband med Ukraina – och då kan de vara svåra att skilja från just försvar.

Det är sällan en intellektuell bragd att ”förstå” ett handlande. Man kan till exempel lätt begripa sig på Djingis Khans härjningar, som resulterade i en miljon döda och världshistoriens största imperium. Frågan är vad man gör av den där förståelsen. Det är nästa steg som är det viktiga. Att på internet konstatera ”Mycket arga mongolhövdingar kan också vilja bo i ett stort land” är inte särskilt fruktbart.

Det är heller inte svårt att ”förstå” eller ”förklara” varför Putinregimen stryper den ryska demokratin, stjäl valen, fängslar oppositionella, förföljer och mördar journalister och lägger en död hand över organisationer för mänskliga rättigheter. Det sker för att Putin vill härska ostört. Nu har vi förstått det. Ska vi försöka göra något åt det?

Man kan till exempel lätt begripa sig på Djingis Khans härjningar, som resulterade i en miljon döda och världshistoriens största imperium.

Det är nu 30 år sedan Sovjetunionen föll och de länder som tidigare varit antingen ockuperade eller tvångsanslutna till militärorganisationen Warszawapakten kastade sig bort från Moskva med all kraft. Men en hel del lever kvar. Dit hör Vladimir Putins drömmar om ett nytt imperium. Liksom den ”whataboutism” som präglade retoriken från Moskva och som med glädje plockades upp av diktaturens megafoner i väst.

”Ryssland fängslar dissidenter”, konstaterade demokrativänner. ”Men hur behandlar USA sin urbefolkning?” blev svaret, som om det ena rättfärdigade det andra.

Samma argumentation hörs än i dag. ”USA skulle agera direkt om Ryssland eller Kina satte upp militärbaser i Kanada eller Mexiko”, skrev Magda Gad och fick gott om instämmanden.

Men skillnaderna är så många att jämförelsen är meningslös. För det första hotar inte USA sina grannar med invasion, så de behöver inte ropa på hjälp. För det andra är varken Ryssland eller Kina fungerande demokratier. Om folkviljan fick styra skulle med stor sannolikhet de ryska militära aggressionerna mot grannländerna upphöra. Demokratier krigar mycket sällan med varandra.

Och just där ligger gåtans svar. Putin fruktar inte att bli anfallen av väst, det är en dimridå. Vad han är rädd för är att förlora sin makt.

Det bästa sättet att åstadkomma avspänning i Öst- och Centraleuropa är inte att försöka ”förstå” Vladimir Putin utan att lyssna på hans motståndare. Stötta oppositionella, demokratirörelser, fristående journalister. Arbeta för ett demokratiskt Ryssland.

Ämnen i artikeln

Nato
Ukraina
Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt