Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 22:55 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/forutsattningarna-finns-for-en-ny-gron-vag/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Förutsättningarna finns för en ny grön våg

Foto: Michael Erhardsson

DN 20/5. Politiken kan inte göra allt. Däremot kan den se till att säkra det grundläggande.

Lagom till Landsbygdsriksdagens öppnande presenterade Centerpartiet sina nya ”frihetsreformer”. De gällde uppluckrandet av krångliga byggregler, ett avskaffande av strandskyddet och så tummen upp för gårdsförsäljning av alkohol. Inget av förslagen är i ärlighetens namn särskilt nytt. Mest av allt framstår de som en landsbygdspolitikens motsvarighet till partiets klimatpolicy: "Flyg gärna – men använd inte plastmuggar". Det rör sig helt enkelt om välkomna justeringar, som är långtifrån tillräckliga. Därhän lämnas den stora fråga som ältats så länge att den blivit en klyscha: Hur ska hela Sverige kunna leva?

Politiken har gränser. Det den kan, och ska, göra är att försöka säkra tillgången till grundläggande service. Dagis, skola, vård och omsorg. Mataffär och post och apotek. Polis och räddningstjänst. Ju mer som finns i en bygd, desto större självförtroende får den. Och vad gäller något som bredband så duger inte utfästelser om att 95 procent ska ha en uppkoppling om minst 100 Mbit/s redan år 2020, om man inte samtidigt också utarbetar en praktisk strategi för hur det ska gå till. Det har i dagsläget inte skett.

Utan stabil uppkoppling kan företagen varken att sköta myndighetsärenden eller kontakten med partner och kunder. Och för dem som behöver kunna ta betalt på plats med kortmaskin är ett fungerande internet ett måste. Det är just dessa två saker – samhällsservice och infrastruktur – som är avgörande för framtidsutsikterna. Det framhåller i dagens tidning Maria Oskarson, som är statsvetare vid Göteborgs universitet och forskar om den politiska betydelsen av skillnader mellan stad och land.

Allt som minskar den krångliga byråkratin, och därmed skapar förutsebarhet, är också välkommet. Dit hör Centerpartiets ”frihetsreformer”. Dit hör också de norskinspirerade visioner som organisationen Hela Sverige ska leva nu för fram: differentierade arbetsgivaravgifter och möjlighet till avskrivning av studieskulder. Alla förslag är värda att begrunda. Det finns nämligen ingen realistisk plan för hur landsbygden ska komma på fötter, som inte också innefattar visst stöd. Och nog betalar landsbygdsborna också skatt. Nog vill de bidra. Nog kan de.

Om man bara ser till att skapa rätt förutsättningar så behöver landsbygdens framtid inte alls vara särskilt dyster. I storstäderna är de bostäder som finns små, dyra och ligger så långt bort att man inte sällan tvingas pendla i flera timmar varje dag. Den unga generationen, liksom den tillströmmande arbetskompetensen, trycks på så vis ut i periferin. Många av dem skulle gärna återvända till sina hemorter, om det bara fanns jobb.

Här krävs också lite mer flexibilitet hos arbetsgivarna. Att flytta jobb till landsbygden behöver faktiskt inte vara en så omfattande process. Trenden är redan att minska arbetslokalerna så gott det går, och spara pengar genom att ersätta egna rum med öppna kontorslandskap. Vissa använder sig även av flexkontor. Därifrån är steget inte långt till distansarbete. Än mer rationell blir denna lösning med tanke på att vi tycks gå mot en gigekonomi där människor inte jobbar för en och samma arbetsgivare utan har flera olika uppdrag och projekt. 

Sådant har livet på landet alltid varit: man har inkomst från lite av varje. Om omständigheterna bara är de rätta kan cirkeln slutas med en ny grön våg av mångsysslare som gärna bor stort, billigt och naturnära, och som med sin närvaro kan gjuta liv i hela det vackra, men lätt bedagade land som är Sverige. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.