Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 03:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/framtiden-vi-skapar-nu-blir-battre-an-manga-tror/

Ledare

Framtiden vi skapar nu blir bättre än många tror

En fossilfri framtid börjar ta form.
En fossilfri framtid börjar ta form. Foto: Magnus Hallgren

DN 24/7 2020. EU:s system för att ta betalt för fossila utsläpp har gått från politiskt fiasko till att via reformer fungera allt bättre. Resultaten börjar märkas, i ekonomin och i världen.

Trots att industrin går på halvfart, så har kostnaderna för att släppa ut koldioxid inom EU:s system för utsläppsrätter (EU ETS) stigit under de senaste månaderna, mot nya rekordnivåer. Trots att utsläppen alltså temporärt minskat under coronakrisen har det inte blivit billigare, utan tvärtom dyrare, att skita ner.

Det är en påminnelse om att systemet för att sätta pris på utsläpp numera fungerar. En historisk förbättring, många år efter sjösättningen 2008 var EU ETS ett politiskt sorgebarn. På tok för många utsläppsrätter spreds, många dessutom gratis. ”Cap and trade doesn't work”, deklarerade Wall Street Journal självsäkert i juni 2009, av goda skäl.

En dramatisk omställning bort från fossila bränslen har tydligare konturer än för bara några år sedan.

Bara med tillkämpad entusiasm konstaterar ett antal forskare i en utvärdering att EU ETS minskade utsläppen med motsvarande 3,8 procent av EU:s totala utsläpp (inom unionen) mellan 2008 och 2016. Det var ändå något.

På senare år har systemet reformerats och det har gett resultat. Överutdelningen av utsläppsrätter har stoppats, gratisutdelningen minskat, och priserna har inte kollapsat, som de gjorde efter finanskrisen. Numera syns en tydlig årlig minskning på upp till 4 procent från de stora utsläppskällor som ingår i systemet.

Det riktigt intressanta med att utsläppspriserna nu stiger är att det speglar en förväntan om allt högre klimatambitioner också framöver. Tyskland antas skrota överskott av utsläppsrätter och snabbare fasa ut kol. EU förmodas skärpa utsläppsvillkor.

I industrin pågår arbetet för fullt med att ta fram eldrivna motorfordon och göra tung produktion som stål- och cementtillverkning fossilfri inom några år.

Detta märks i hela ekonomin. I industrin pågår arbetet för fullt med att ta fram eldrivna motorfordon och göra tung produktion som stål- och cementtillverkning fossilfri inom några år. På börsen sjunker fossila energiföretag medan förnybara stiger. Vattenfall meddelar nya avskrivningar på sin tyska kolkraft.

Utvecklingen har tagit fart även utanför Europa. Under Donald Trump kommer sannolikt mer kolkraft att ha tagits ur bruk än under någon tidigare president, inklusive Barack Obama. Den är helt enkelt inte lönsam.

Kolkraften ratas också av andra skäl. När framsynta amerikanska storföretag gått in på energimarknaderna och efterfrågat förnybart så har det, tvärtemot förväntan i statiska ekonomiska modeller, drivit ner priserna för både vind- och solenergi eftersom marknaderna haft snabb produktutveckling och stordriftsfördelar.

Detta och andra exempel från företagsrådgivaren Rebecca Hendersons bok ”Reimagining capitalism” visar att många internationella storbolag är redo att axla ett betydande miljöansvar och driva på utvecklingen. Walmart har exempelvis på senare år föresatt sig att av klimatskäl effektivisera kommunikationer och minska energiförbrukningen, något som även sparat företaget betydande pengar.

Politiken gör också sitt, om än på andra nivåer än den federala. Det var i Kalifornien som Volkswagens utsläppsfusk avslöjades, inte av tyska eller europeiska myndigheter, vilket visar ännu en fördel med internationella marknader.

För lite och för sent, absolut, så långt har Greta Thunberg rätt, men betydligt mer än förut. Vi vet inte vilka projekt som kommer att lyckas, men en dramatisk omställning bort från fossila bränslen har tydligare konturer än för bara några år sedan. Om åtminstone några projekt lyckas är det sannolikt vad vi kommer att tänka på som definierande för vår tid. Om inte nu, så när vi i framtiden ser tillbaka.

Ämnen i artikeln

USA
Donald Trump
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt