Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-24 06:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/friskolereformen-far-inte-vara-borgerlighetens-felfria-bebis/

LEDARE

Ledare: Friskolereformen får inte vara borgerlighetens felfria bebis

Illustration: Magnus Bard

DN 12/9 2021. Märker ni att det rör på sig i den svenska skoldebatten? I veckan presenterade regeringen flera förslag för en likvärdig skola och frågan kommer sannolikt att bli en av de hetare på Centerstämman senare i höst.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Ibland går det fort i politiken. Det gäller i allra högsta grad den förändrade synen på likvärdig utbildning.

Från att dagens system försvarats som om minsta rubbning vore ett hot mot både det fria skolvalet och näringsfriheten kan många numera enas om att något behöver göras. Inte för att slopa skolvalet, utan för att bevara det och värna alla barns rätt till en bra och likvärdig utbildning.

För att nå dit krävs dels ett ökat fokus på kunskap och bildning, vilket de flesta är överens om. Dels att segregationen minskar och att finansieringsmodellen justeras, vilket allt fler skriver under på.

Det senaste tecknet på att någonting håller på att ske kom i fredags när utbildningsminister Anna Ekström (S) tillsammans med Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, kallade till pressträff. Där presenterade de flera lösningar för att höja resultaten och öka jämlikheten. Som att elever ska ha rätt till två timmar extra studietid utöver ordinarie undervisning, eftersom alla inte har samma möjlighet till läxhjälp hemma, samt lovskola även under kortare lov mitt i terminen, som påsklov.

Än viktigare är dock förslaget om att införa ett gemensamt skolvalssystem med nya urvalskriterier. Exakt hur det ska se ut är inte spikat. Däremot är regeringens mål att strypa möjligheten för föräldrar att köa in sina barn till populära och översökta friskolor, vilket föreslogs förra året i utredningen ”En mer likvärdig skola”.

Bakgrunden är att systemet gynnar elever med föräldrar som är pålästa, resursstarka och har bott på ungefär samma plats sedan barnet var litet. Den modellen spär i sin tur på skolsegregationen, som har ökat från 20 till 25 procent på tio år, både på grund av boendesegregationen och skolvalet.

Bebisar behöver en hel del omsorg för att en dag nå sin fulla potential.

Men det är inte bara regeringspartierna som vill ha förändringar. Sedan en tid tillbaka är även Centerns partiledning tydlig med att det finns brister som behöver hanteras.

Nyligen radade C-ledaren Annie Lööf och den skolpolitiska talespersonen Fredrik Christensson upp en rad åtgärdsförslag: Som att begränsa kötiden till tre år före skolstart, kombinerat med att max hälften av platserna får fördelas utifrån kö.

På Centerpartiets stämma senare i september finns dessutom ombud som vill gå ännu längre, exempelvis genom att ta bort kötid helt och införa en flexibel skolpeng som kompenserar kommunala skolor som har ett bredare uppdrag än fristående. En av systemkritikerna är riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen som förespråkar att ”ett nytt resurstilldelningssystem anpassat till olika skolors storlek och behov införs”. Förslag i samma riktning lanserades i ”En mer likvärdig skola”, och när friskolesystemet sjösattes i början av 1990-talet sattes friskolornas ersättning till 85 procent.

Den här sortens omprövningar på skolområdet bör fler partier till höger ägna sig åt. Som Caroline von Seth, skolpolitisk talesperson i Centerpartiets ungdomsförbund, uttrycker saken har många varit naiva och ”avfärdat alla större förslag på förändring för att man ser friskolereformen som sin lilla bebis som är fri från felaktigheter”.

Det ligger sannolikt mycket i iakttagelsen och här är det dags att tänka om. Bebisar behöver en hel del omsorg för att en dag nå sin fulla potential.

Ämnen i artikeln

Skolan
Utbildning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt