De nationella proven får inte fuskas bort - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Fuska inte med elevernas framtid

Liten risk vid fusk.
Liten risk vid fusk. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN 25/4 2018. Sverige är för slapphänt mot fusk i skolan. Det är ett hån mot de elever som försöker göra rätt.

Så var det dags igen. Det nationella provet i engelska för nior skulle skrivas på tisdagen. Men det läckte ut och spreds på sociala medier. Informationen om läckan kom just som eleverna satte pennan till pappret för att börja skriva.

De där proven tycks läcka som vatten ur en pappkartong. Gång på gång kommer nya rapporter. För drygt ett år sedan berättade ”Uppdrag granskning” att 9 procent av lärarna upptäckt fusk vid de nationella proven. 

Metoderna är många. Elever använder mobiler för att skicka prov eller svar till varandra eller lägga upp dem på nätet. De använder öronsnäckor dolda under mössan. Den som skriver provet på dator lyckas ansluta till nätet och googla svaren. Lärare förbereder, mot reglerna, just sina klasser på vilka frågor de ska få och vissa elever får nya chanser att skriva proven.

Det stannar förstås inte vid grundskolans och gymnasiernas nationella prov. För två år sedan kunde en SVT-reporter fuska sig till toppresultatet 2,0 på högskoleprovet. Alldeles nyligen avslöjades en liga som sålt svaren till provet. På detta hade de dragit in mer än 10 miljoner kronor.

I början av mars sände Sveriges Radio en mycket uppmärksammad reportageserie om skolan av Katarina Gunnarsson. Där gavs en bild som många känner igen: det nya betygssystemet från 2011 är bisarrt snårigt. Varken betygskriterierna eller själva skoluppgifterna går att förstå sig på. 

Högutbildade föräldrar sliter sitt hår när de inte ens kan hjälpa sin tolvåring med läxan. De lägre utbildade föräldrarna, som kanske inte ens behärskar svenska språket, har förstås en betydligt brantare uppförsbacke.

Det är hjärtskärande att tänka sig unga människors livsval och drömmar äventyras för att andra tycker sig ha rätt att armbåga sig före i kön.

Vi har alltså ett system där betygen är godtyckliga och obegripliga för såväl lärare som elever och föräldrar. Lägg därtill problemen med betygsinflation. För att komma tillrätta med eländet vill regeringen lägga större tyngd på de nationella proven – beslut fattades av riksdagen i november – men dessa är alltså så lätta att fuska på att var elfte lärare själv upplevt fusket.

Vi tänker oss Sofia, en elev som bestämt sig för att göra allt rätt. Hennes ärlighet gör att hon, till skillnad från fuskande klasskamrater, inte får tillräckliga betyg för att komma in på universitetet. 

Tack och lov finns högskoleprovet – men Sofia envisas med att spela enligt reglerna och vägra fuska, så hon lyckas ändå inte komma in. Medan hennes bänkgranne får resultaten i hörsnäcka och lugnt surfar in på ingenjörsutbildningen på KTH. Utan tillräckliga kunskaper, ska tilläggas, men det är ju KTH:s problem.

Det är otroligt stötande att så lite görs för att stoppa fusket. Det dröjde till exempel fram till februari i år innan någon dömdes i svensk domstol för fusk på högskoleprovet. Tillit är något bra och eftersträvansvärt i samhället, men att tro att ingen tar chansen att fuska när möjligheten ges är naivt i överkant. Det bevisas gång på gång.

Det är klart att det går att skydda högskole- och nationella prov om viljan verkligen finns, till exempel genom att digitalisera och centralisera processerna och införa mer kännbara straff för fuskare som åker dit. Till syvende och sist är det en inställningsfråga om hur samhället ser på rent spel. Det är hjärtskärande att tänka sig unga människors livsval och drömmar äventyras för att andra tycker sig ha rätt att armbåga sig före i kön.

Om vi inte kan komma till rätta med fusket är det lika bra att lägga ner proven. Deras syfte blir förfelat. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.