The Eagle landade i Stillhetens hav den 20 juli 1969. Några timmar senare blev Neil Armstrong den första människan som satt sin fot på månen. Ett stort steg för mänskligheten? Definitivt.

Men ett ännu större steg togs några månader senare. På kvällen den 29 oktober 1969 lyckades den 21-årige studenten Charles Kline och hans handledare Leonard Kleinrock skicka ett textmeddelande från en dator på universitetet UCLA i Los Angeles till en dator på Stanford i Palo Alto.

Meddelandet skulle ha varit ”login”. Men systemet kraschade på halva vägen. Det blev bara ”lo”. Leonard Kleinrock har i efterhand framhållit att missödet kunde tolkas som en tanke, eftersom ”lo” kan utläsas som ”hello” .

Ingen kunde ana att denna oktoberdag 1969 skulle gå till historien som internets födelsedag. Men så var det. Så är det. Grattis alltså på 50-årsdagen, internet. Ditt hittillsvarande liv har varit en osannolik framgångssaga. Men det finns skäl att höja varningsflaggor. 

Född i obemärkthet. Har lyckats erövra och omskapa världen. Napoleonhatten av. Men numera är det många som snarare vill likna dig vid den härjande Djingis Khan. När DN:s reporter Augustin Erba nyligen intervjuade Googles vd Sundar Pichai var ett ofrånkomligt ämne nätets roll som katalysator för fanatiker och terrorister av alla sorter. Hur sover du om natten? undrade Erba. 

”Jag sover inte så bra, så är det”, svarade Pichai. ”När Google och Youtube gör fel så ser hela världen det. Jag känner ett djupt engagemang i detta. Det är viktigt att vi gör rätt.”

Och ”rätt” betyder nu något annat än när Kline och Kleinrock skickade sitt meddelande för 50 år sedan. Då var ”rätt” en fråga om teknik. Få det hela att fungera. Nu handlar ”rätt” om moral, om politik, om människans och civilisationens framtid.

När texten ”lo” skickades fån UCLA till Stanford var nätet bara en lina, från en nod till en annan. Några veckor senare knöts University of California och University of Utah till det i grunden försvarsdrivna projektet som gick under namnet Arpanet, The advanced research projects agency network. Sedan fick världen vänta ytterligare 20 år på det vi i dag kallar nätet, world wide web.  

Några få kaliforniska företag är mäktigare än de flesta stater

Expressens dåvarande USA-korrespondent Staffan Thorsell besökte Silicon Valley i mars 1993 och rapporterade sedan om den infrastruktur för datakommunikation som Bill Clinton och hans vicepresident Al Gore ivrade för. Thorsell spådde, helt korrekt, att skapandet av denna nya infrastruktur skulle visa sig bli den samtida motsvarigheten till bygget av järnvägar på 1800-talet och motorvägar under det tidiga 1900-talet.

”En tidig form av denna amerikanska motorväg för datakommunikation finns redan. Den kallas för internet och är tills vidare bara till glädje för de mest datorintresserade”, konstaterade han. Knappt fyra år senare, 1996, var ”internetpaketet” årets julklapp i Sverige. 

Ångmaskinen. Bilen. Internet. Tre innovationer som på gott och ont revolutionerat världen, vänt ut och in på verkligheten. De har skänkt oss välstånd och frihet. Men de har samtidigt skapat monstruösa klimathot, bokstavligen och bildligen. 

Nätet har inte bara gjort vardagen roligare och enklare utan också tvingat oss att säga ”hello” till en värld där några få kaliforniska företag är mäktigare än de flesta stater, där hatet frodas i filterbubblorna och skärmarna tränger bort omvärlden från våra liv.

Hur etablera ett mer jämlikt förhållande till den där dominanta 50-åringen? Pockande fråga, både för politiken och för var och en av oss.T