Guldkort i riksdagen är ett förlegat privilegiesystem - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Guldkort i riksdagen är ett förlegat privilegiesystem

Foto: Magnus Bard

DN 13/5 2018. Rättvisa spelregler och största möjliga transparens kring lobbyismen är det enda rätta. Systemet med veterankort i riksdagen borde skrotas.

Sesam, öppna dig! Och så öppnade sig grottan med alla skatterna.

DN har berättat om den lista med 762 tidigare politiker som har evigt tillträde till Sveriges riksdag. Ja, även efter döden är passerkortet giltigt; det visar sig att två av namnen i systemet tillhör avlidna.

Dessutom fann DN den tidigare M-ministern Sven Otto Littorin i rullorna, fast han varken har ansökt om veteranackreditering eller haft rätt till det.

”Har någon använt det?”, undrar Littorin. Han har anmält ärendet till polisen.

Upplägget borde skrotas. Att det har överlevt dagens hårda säkerhetsarrangemang är märkligt. Som vanlig medborgare kommer man knappt fram till riksdagshusets entré. Ett spontanbesök är otänkbart.

Denna stränga kontroll kring demokratins hjärtpunkt är ett nödvändigt ont. Veterankorten är ett alldeles onödigt undantag.

Förutom säkerhetsaspekten finns principiella problem. Den förre socialdemokratiske näringsministern och lobbyisten Björn Rosengren säger till DN att det är ”en trevlig gest till tidigare ledamöter” att han och andra har livstidsbiljett till riksdagen.

Att väljas till riksdagen är ett förtroende med bäst-före-datum.

Men utifrån framstår symboliken inte som så tilltalande. Att väljas till riksdagen är ett förtroende med bäst-före-datum. Mandatet gäller fyra år, inte livstid. Lång och eventuell trogen tjänst ger ingen titel, ingen mark, inga privilegier.

När man talar om Sveriges politiska adel är det vanligtvis informella nätverk som åsyftas. Men med veterankorten tar strukturen en rent formell skepnad. Begreppet korridorpolitik blir också påträngande konkret när politiker lämnar sitt uppdrag för väljarna, tar jobb hos en intresseorganisation och samtidigt behåller nycklarna till det gamla kontoret.

Ett passerkort kan tyckas vara en struntsak. Men självklart är det värdefullt att ha tillträde till riksdagshuset.

I en undersökning från 2009 fann statsvetarprofessorn Tommy Möller att nästan hälften av ledamöterna ofta eller ibland har spontana kontakter med lobbyister på Helgeandsholmen.

Politisk påverkan är en fysisk verksamhet. Att mötas öga mot öga är avgörande, en ordväxling i lunchmatsalen kan vara guld värd.

Lobbyism är ett fult ord på svenska. Men nidbilden – ränksmideri och rådslag i rökfyllda vrår – är falsk. En överväldigande del av det som kan kallas lobbyism är sakliga samtal om politiken och dess följder i verkligheten. Utan den skulle demokratin fungera sämre.

En rakryggad politiker låter sig inte köras över av utomstående. Och om hen gör det är det politikern det är fel på, inte lobbyisten.

Det kommer ändå alltid att finnas en misstro mot denna verksamhet. Ibland berättigad. I synnerhet finns det skäl att vara vaksam mot snabba sidbyten från politiken. Att företräda allmänheten ena veckan och ett särintresse den andra för med sig problem.

Det mest stötande exemplet i närtid är Tysklands förra förbundskansler Gerhard Schröder, numera profilerad pamp i Vladimir Putins gas- och oljesfär. Hans politiska arv är befläckat, trovärdigheten har raserats.

Men Schröder driver offensivt de dunkla intressen som han numera företräder. Och om fallet gällde Sverige skulle han alltså ha permanent passerkort till riksdagen.

Rågången mellan folkvalda och påverkare måste vara tydlig. Rättvisa spelregler och största möjliga transparens kring lobbyismen är det enda rätta. Där är inte Sverige.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.