Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-70-aringen-nato-fortjanar-en-ordentlig-salut/

Ledare

Gunnar Jonsson: 70-åringen Nato förtjänar en ordentlig salut

Nato övar vid Utö. Foto: Magnus Hallgren

Nato fyller 70 år. Utan försvarsalliansen, ingen säkerhet i Europa.

Rätta artikel

Egentligen skulle jubileet firas med statschefer och en veckas festligheter i Washington. Fast när Donald Trump dyker upp på Natomöten är risken alltid att de urartar i offentliga gräl. Det fick duga med att utrikesministrarna samlas på födelsedagen den 4 april.

Ändå är 70 år en aktningsvärd ålder för en försvarsallians som också uträttat åtskilligt. När Sovjetunionen bröt samman och kalla kriget kunde läggas till handlingarna påstod visserligen många att Natos idé var förverkad. Det visade sig snart finnas nya uppgifter på Balkan, i Afghanistan och i Afrika.

Skyddet av Europa var heller ingen avslutad historia. EU har spelat en viktig roll för freden, men utan Nato och dess ryggrad USA hade de nödvändiga musklerna saknats. Efter Berlinmurens fall var det ingen slump att östeuropéerna ville in i Nato först. Under Putin har Ryssland åter rustat upp och blivit alltmer aggressivt. Överfallen på Georgien och Ukraina har tvingat Nato att gå tillbaka till rötterna.

Vad president Trump twittrar är en sak, vad USA gör en annan.

Samtidigt har nya spänningar uppstått. Trump är inte enda oroshärden.

Amerikanska presidenter från John F Kennedy till Barack Obama har klagat över att europeiska stater inte bidrar tillräckligt till Nato. Skillnaden med Trump är dels den ilskna tonen, dels att han har kopplat ihop pengarna med de ömsesidiga försvarsgarantier som är alliansens hjärta. Under valkampanjen kallade han den föråldrad. Han har hotat att dra sig ur Nato och drar sig inte för handelskrig mot dess medlemmar.

Men vad Trump twittrar är en sak, vad USA gör en annan. Fram till Krim var amerikanerna stadda i reträtt från Europa. Därefter började Obama vända flödet, och det har fortsatt under efterträdaren. Fler dollar satsas åter på europeisk säkerhet, soldaterna och flygplanen ökar i antal. I Baltikum och Polen har Nato dragit snubbeltråd för Ryssland i form av fyra stridsgrupper.

Och i kongressen råder sällsynt partiöverskridande enighet om att Nato är värt att försvara.

Trump har därtill rätt i sak om Europas försvarsutgifter. Fortfarande klarar bara sex medlemsländer förutom USA det mål på 2 procent av bnp som slogs fast vid Natos toppmöte 2014 och som skulle vara uppnått inom tio år.

Tyskland, EU:s jätte, är det stora problembarnet. Trots ökningar i euro går bara 1,3 procent av bnp till försvaret. Utlovat är 1,5 procent till 2024, och budgetprognoserna säger att inte heller det blir av. Ursäkterna är alla möjliga, man borde räkna annorlunda, socialdemokraterna vill inte, etcetera. En och annan fransos påminner sig 1900-talet och tjatar inte om tyska rustningsprojekt.

Men om Europa ska ta större ansvar för sitt eget värn måste Tyskland vara med. Att detta är ofrånkomligt är Trump inte ensam om att tycka i USA. Hur viktig den transatlantiska länken än är måste amerikanerna ägna alltmer intresse åt det framväxande Kina.

Just Kina är också en faktor som européerna inte kan bortse från. Precis som USA står starkare mot Peking om man tar stöd av sina allierade i stället för att chikanera dem, så måste Europa fråga sig vad man kan hjälpa till med.

Turkiet utgör ett annat slags dilemma för Nato och Europa. Inte nog med att president Erdogan har kapat demokratin och yttrandefriheten. Han har dessutom gjort upp med Putin om att köpa ett ryskt luftvärnssystem som självklart inte går att kombinera med Nato. USA har tills vidare stoppat leverans av nya stridsflygplan. Om Turkiet deserterar ut i periferin ställer det ytterligare krav på Europa.

Sverige sitter kvar i ett märkligt mellanläge. Vi lutar oss tungt mot militärt samarbete med USA och gör allt med Nato utom att vara medlem. Men därmed kan vi inte lita på att alliansen kommer om vi ropar. Socialdemokraterna vägrar att frigöra sig från neutralitetsmyten, men erkänner att Nato är omistligt för Europas försvar.

Världen är varken okomplicerad eller ständigt fridfull. En fungerande försvarsallians är bra att ha. Grattis på födelsedagen, Nato.