Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 06:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-ar-det-verkligen-fred-vi-vill-ha-i-afghanistan/

Ledare

Gunnar Jonsson: Är det verkligen fred vi vill ha i Afghanistan?

Najwa Alimi. Foto: Zan TV

Najwa Alimi får ett välförtjänt pris. Men Afghanistans framtid ställer fortfarande oroande frågor.

Den afghanska journalisten Najwa Alimi får Per Anger-priset, den svenska regeringens internationella utmärkelse för insatser som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Och det är svårt att hitta en mer värdig mottagare än hon.

Najwa Alimi valde jobbet för att kunna nå ut till kvinnor i Afghanistan. Att hon tar upp ämnen som just kvinnors rättigheter gör henne till ständig måltavla för talibaner och andra islamistiska extremister. Landet är även i övrigt fullt av bakåtsträvare som helst ser att hon håller tyst.

Inget tyder på annat än att talibanerna låser in landets kvinnor i burka igen om de får chansen.

Samtidigt ställer DN:s intervju med henne upp dilemman. ”De talibaner som jag har träffat på är mentalt sjuka”, säger Najwa Alimi. ”Om de kommer till makten så kommer deras kvinnohat att visa sig.”

Och: ”Det priset vill jag inte betala för fred.”

Kriget i Afghanistan har pågått i snart 18 år. USA invaderade och störtade talibanerna från makten på grund av terrordåden den 11 september, och övriga västvärlden hjälpte sedan till med att försöka bevara en fred. Det gick inget vidare, hur många amerikanska och Natosoldater som än skickades dit. Förra året sattes ett nytt rekord i antalet dödade civila.

Betydande förbättringar har skett i Afghanistan, till exempel när det gäller flickors chans att gå i skolan och kvinnors möjligheter att arbeta och röra sig fritt. Under talibanernas grymma styre var allt detta förbjudet. Vänsterfolk och pacifister i väst hävdade att den utländska militära interventionen bara gjorde kriget värre, men hade inget svar på vem som skulle skydda biståndsarbetare – och kvinnor – om soldaterna åkte hem.

Men världen tröttnade på kriget som aldrig tycktes gå att vinna, och på att den afghanska armén inte klarade att bekämpa talibanerna på egen hand. På senare tid har fredssamtal förts mellan USA och talibanerna, där det amerikanska huvudkravet har varit garantier mot att terrorister skaffar sig nya baser i Afghanistan. Kvinnors rättigheter? Tja, det ger sig väl.

Så sent som förra veckan avbröt president Donald Trump förhandlingarna, med hänvisning till ett nytt bombdåd i Kabul. Men han är otålig inför valet 2020 och vill uppenbarligen fortfarande dra tillbaka trupperna så fort som möjligt. Hans utmanare hos Demokraterna tycker ungefär likadant.

Utan något slags uppgörelse med talibanerna är det sannolikt omöjligt att uppnå fred i Afghanistan. Frågan är hur den ska se ut. Talibanerna låter inte vapnen vila och försöker med alla medel stoppa presidentvalet om drygt en vecka. Inget tyder på annat än att de låser in landets kvinnor i burka igen om de får chansen.

Så är det verkligen fred vi vill ha? Till varje tänkbart pris? Najwa Alimi undrar.